IRONMAN på 14:26:24 & drivkraften

För 3,5 år sen var jag ju som bekant soffpotatisen och idag en stolt Finisher i IM ///

IMG_4241

Jag är oerhört stolt över min prestation jag gjorde i lördags och det var verkligen mycket trevligt att inse att så många människor använt sin lediga tid för att komma och heja på mig! Dessutom hade jag kul hela dagen trots den långa ansträngningen. Susanne sa för ett år sen att hon skulle heja på mig. Hon med många andra var på plats i Kalmar och lyfte fram mig. TACK! Att få bli uppmärksammad så som jag blev en hel dag var en otrolig känsla och min tacksamhet till er alla är stor! Många har hejat och följt mig via nätet och det är en härlig känsla att veta att så många ville se mig lyckas med detta, tack!

Det är en prestation i sig att göra en Ironman. Att dessutom ha två diskbråck i nacken gör det inte enklare. Men att kunna välja att röra på sig eller att inte kunna är en stor skillnad.  Nu ska jag berätta något som ingen vet, min mamma allra minst.

I snart 30 år har min mamma Christina levt med bl. a. reumatiska sjukdomar och ständig värk. Att stå vid sidan och se på när någon har ont har varit en resa i sig genom livet. För oss friska är det svårt att förstå att en del som är sjuka för en ständig kamp från morgon till kväll genom att bara försöka röra på sig eller att bara vara. Genom dessa 3,5 år jag tränat och framförallt sista träningsåret när motivationen ibland har saknats har jag hela tiden intalat mig att morsan kan inte välja sin värk, jag har valt att sätta upp mina träningsmål och jag har möjlighet att påverka mina mål med mina insatser!

Så helt klart så tillägnar jag min genomförda IronMan i lördags till min mamma som inte valt sina sjukdomar och sina begränsningar. Sista tiden har hon haft väldigt ont i sina axlar och jag hade inte räknat med att mina föräldrar då skulle komma och titta på min tävling, tävlingen tillägnad mamma! När jag först såg min svägerska Angelika vid Lindsdal-trakten vid en kyrka och strax efter mina föräldrar som hejade på mig så var det en otrolig härlig känsla. Nere vid hamnen så hejade de på mig under min löpning och det var superkul och kändes speciellt!

Det finns så många där ute som inte väljer sin värk eller sjukdomar, barn och vuxna med cancer eller andra sjukdomar. Jag är frisk och jag väljer mina mål i livet. Har man den ödmjuka inställningen och omtanke för andra människor både friska och sjuka så är jag övertygad om att allt, precis allt är möjligt för oss som kan.

Inom kort kommer en race-report också med detaljer från tävlingen, med bilder och high-lights samt rolig kuriosa.  Just nu håller vi på att förbereda matmarknad med Familyfood och så packar jag i huset för att alldeles snart flytta in i Växjö så det är verkligen full fart!

medalj

TACK för all support genom ytterligare ett träningsår från er alla och tack för drivkraften du gett mig morsan!

Med stort hjärta tar mig nu an ett annat äventyr!

Må gott, lev väl (kämpa och ha kul)

Tobias

 

Att våga utsätta sig för omöjliga saker ger ibland en taktpinne med ny motivation!

Precis. Många tänker säkert nu, vad menar han!? Jag menar precis det jag skriver att ibland göra saker eller i vart fall försöka göra saker som är omöjliga ger ny motivation till det möjliga! Det blir liksom lättare att se det man faktiskt KAN göra när man precis testat det som var omöjligt att göra.
Löpning beredd

Hoppar vi tillbaka till helgens cykling så fick jag en bra värdemätare på att mitt rundtramp i backarna levererar över förväntan och pulsen skjuter inte i väg. Lycka för en cykelamatör! Cykla på natten är ganska häftigt och Virserumsbacken parallellt med Dackestupet nerför kl 02.00 i ca 50 km/h, ja det måste upplevas! Jag fick också en bra värdemätare på under dessa timmar på natten att min kropp har aldrig varit starkare, någonsin. Kalla isfötter som sitter fast i tramporna är också en nyttig upplevelse. Hur man kan efter en lång stund få loss en tå pyttelite så den kan börja röra sig och få fram lite blodcirkulation och till sist få till ett tillstånd att inte frysa längre om foten, trots isfot. Nyttig mental erfarenhet! Rent fysiskt och mentalt är jag övertygad om att jag hade klarat av cyklingen om jag inte hade somnat i bilen och ”gått in i vila”. Tusen nyttiga erfarenheter framåt hur man lägger upp sina strapatser!

Jag gör det oftast ganska enkelt för mig och jag är inte den som grubblar ihjäl mig över saker, utan jag försöker reflektera och sen gå vidare. Klart jag vill cykla hela distansen någon gång till Stockholm! Men det blir i så fall när rätt tillfälle ges (som min vän Jocke sa…på sommaren).
Många av oss, säkert du också vill gärna vinna, vill lyckas med det mesta och man berättar bara saker man lyckats med, det är ju gärna så inte tvärtom. Vi människor är ju sen gammalt ett flockdjur som vill överleva på den här planeten och det ger oss säkert också den här vinnarstrategien medärvt.
-Fast då och då gillar jag att gå mot strömmen! Mitt misslyckande i går natt var det mest lyckade jag skulle kunna göra just nu, nästan så jag ett tag trodde själv på att mitt undermedvetna hade iscensatt en vändpunkt i den så tidigare framgångsrika träning jag haft sista halvåret.

Det jag ska berätta nu känns skönt att berätta; jag har varit i en motivationssvacka när det gäller min träning senaste månaden inser jag nu. Jag har kanske inte varit medveten om det fast jag inser det nu att jo så är det. När man tränar och fokuserar på träningen så vilar hjärnan och alla sinnen är inställda på fokus, fokus och glädje. När jag tittar tillbaka på senaste tiden så har jag inte kunnat hitta fokus även om glädjen har funnits där så har jag låtit mig fundera på andra saker under träningen och det går liksom inte! Inte helt oväntat eftersom sista halvåret förutom bjudit på mycket träning har den också bjudit på nya utmaningar i livet, utmaningar som en del aldrig upplever under en hel livstid, vilket också är positivt att inte alla upplever det!
Jag måste dock tillägga att jag mår prima och och har en otroligt positiv inställning till allt livet vill bjuda på men fokus på träning måste handla om fokus och det fokuset ska hittas igen!

Så nu har jag kan man säga; kickat igång mig själv….igen! Till er alla som faktiskt messar och hejar ideligen på mig, nu kör vi! Mot #IronManKalmar
Jag har fått ett besvärande kontakteksem på sidan av kroppen som jag ska söka hjälp för nu eftersom det inte vill läka själv. Jag trodde det skulle försvinna men det blir bara värre. När eksemet är borta så lovar jag att TG åter då är fokuserad och i full gång att följa coach PT-Rickards träningsprogram, med fokus!

Må gott, lev väl
Tobias

Min simlärare och utmaning x 5 tar snart vid!

Låt mig presentera Mona. Hon kommer med tips, kritiserar, skrattar och framförallt vrider och vänder på hur hon kan utveckla min simteknik uti från mina förutsättningar! Mona själv är en utmärkt simmare, gammal SM-medaljör både en och två gånger om jag inte har helt fel:-)

Mona

Hon har både skrattat och skällt på mig tidigare innan jul när jag inte ens kunde crawla 100 meter och jag berättade till slut att jag var anmäld till en liten tävling som hette Ironman i Kalmar 2015. Galet, dumdristigt för att inte säga omöjligt! Nu vet Mona att jag menar allvar, jag står på startlinjen den där lördagsmorgonen i augusti vare sig jag är redo eller inte. Mona inser att min natur är sådan och att jag fixar det. Kan fixa allt för det är precis så jag är som människa! Tro på det du gör, och gör det!

Det behöver inte innebära att det är enkelt! Simningen går just nu lite halvtrögt efter tidigare influensa men har ju gjort 400 meter crawl i ett streck och har simmat distansen 3,86 km innan jul! Kalmar sund har respekt med sig. Men nu är jag inte vatten-rädd längre och det finns ju faktiskt inga hajar i sundet……..

Löpningen återstår hur det kommer att fungera med mina ben, möjligtvis får jag träna ett löppass i veckan framöver. Det blir i så fall inte den bästa förutsättningen inför Ironman men jag tänker att det ordnar sig! Bättre en gång i veckan än ingen gång! Och jag har fortfarande mitt första Göteborgsvarv i minne då jag kasade mig runt i princip otränad. Jag borde kanske var mer rädd om mitt hjärt i och med att mitt psyke kan pressa kroppen mer än jag kunnat ana. Men allt ordnar sig när det kommer omkring tänker jag…….

 

Men jag har inte tänkt riktigt på mina 5 utmaningar som det faktiskt verkar bli detta år (nästa år är kanske hänga-i-tv-soffan-året?) Jag sa senast idag i ett samtal att jag blir aldrig en riktig triathlet! Ändå tränar jag målmedvetet 7-8 pass i veckan. Rickard fixar mina träningspass….jag behöver ”bara” träna! Men jag accepterar gärna min egen vision på att jag aldrig blir en riktig triahlet, bara jag fixar vad jag bestämt! It´s a deal!

April. Cykla på ett dygn Småland-Stockholm Längd ca 400-430km

Maj. Cykla Småland-Göteborg och springa samma dag Göteborgsvarvet 220 km cykel + 21 km löpning

Juni. Vansbrosimmet. Simma 2000 meter nedströms + 1000  meter uppströms (gärna crawla)

Juli. Älskade Sommartåg-helgen! Cykla Braås-Gränna ca 180-200 km + dagen efter springa Sommartåget 43 km

Augusti. Ironman! Simma 3860 meter, cykla 190 km samt springa 42,195 km

Nej nu måste jag göra färdigt min fredagsstädning som jag gör i kväll! I morgon är det jobb på förmiddagen i Kalmar. På eftermiddagen tänker jag simma ett pass i simhallen och senare på eftermiddagen tänker jag för första gången gästa Malkars Västra i Kalmar! Skitkul!! Jag lovar att köra skiten ur mig…..och lite till. När magen krampar efter de korta spinningspassen en stund efteråt brukar jag vara nöjd på hur jag kunnat pressa kroppen! Galet, jag vet.

 

Löpning beredd

Och du…

Må gott, lev väl

Tobias

 

 

Julefriden

Hej på Dig! Tänkte en massa idag när jag sprang på morgonen så jag bestämde att jag skulle rita ihop vad jag kom fram till i min blogg. Och så var det ju länge sen jag uppdaterade min blogg. Men ni vet ju vad jag sagt tidigare…jag skriver när det finns något att skriva om. Man skriver inte brev bara för att:-)

En ovanligt konstig jul på flera sätt, självklart mest för att min fru eller säger man före detta? fru bor på annan adress idag och två av våra barn inte alltid sover hos mig (pratar redan i imperfekt!) efter två veckor. Man vänjer sig snabbt. Men konstigt nog har vi haft en otrolig fin julafton med barnen, Malin och mina föräldrar. Och barnen verkar tycka detsamma! Dessutom så startade vi julaftonen i Missionskyrkan på förmiddagen med all stämningsfull musik och min favorit O Helga natt så klart..alla vi sex var på plats. Barnen knorrade men följde med.
TG Slottsruin
Julefriden -I år har jag verkligen haft julefrid trots andra pålagor av händelser runt jul. Har kopplat bort jobbet helt nu i flera dagar och bara faktiskt njutit och haft kul! Den känslan sparar jag till kommande ledigheter framöver……kanske när jag pyser ner till Italien igen:-)

Jo jag vill berätta för dig och dig och Dig om mina träningsplaner och kanske konstiga idéer som gäller träning, utmaning, fullföljande av mål men likväl som är mina ”rättesnöre” i livet just nu.
Först av allt så är det fortfarande viktigt, super-viktigt för mig att berätta att jag går min egen väg! Det är på gott och ont ibland men det gör att att jag tycker det är superkul att träna i grupp och med gemensamt mål men det finns också något djupt…nästan andligt ibland när jag tränar själv. Tankarna, idéerna och färdigställande av min mentala hälsa som har med träning att göra.
Jag har ju o-förmånen att inte ha några akademiska poäng men kan bestämt hävda att det borde vara fem lektioner gympa i skolan, alla företag borde ha fem träningspass obligatoriska i en arbetsvecka. Jag som varit på ”båda sidorna” om träningen tar mig friheten att säga att jag vet. Ibland hör man allt snack om stress, i välfärds-Sverige snackar vi om stress-symtom. Jo jag har varit där också flera gånger i livet utan behöva gå till en doktor som berättar utan jag vet om det själv. TRÄNA! Det är botemedlet till allt, träna! Det räcker inte med att gå, utan börja springa och släpp loss dina innersta endorfiner! Kan man inte springa så bestämmer man sig för att börja springa, så gör man det efter ett tag! Eller så börjar man med spinning helt enkelt! För varje endorfin som skapas ger dig den skjutsen du behöver framåt i livet, arbetet eller din ”stress-situation”
Tillbaka till min satsning inför 2015. IronMan i Kalmar 15e augusti. På maximalt 16 timmar ska jag simma 3,86 km, cykla 180 km, springa 42,195 km.
Det börjar svänga i min bekantskapskrets, folk börjar förstå att jag verkligen ska göra detta 2015! Faktum är att så många sagt att jag är galen att jag minns inte ens vem som sagt så till mig för jag slutade lyssna i samma ögonblick varje gång. Men otroligt många hejar och peppar mig vilket är superkul! Ni vet som Aron Andersson säger; det är resan dit mot målet som är det roligaste! 7 träningspass i veckan som är roliga! Det gör jobbet och övriga ibland bökiga saker till en ”piece of cake”:-)
För mig har det varit och jag har vetat från första början att träna är inget jag kan slentrian-göra. Det finns inte med-ävrvt med mig eller min familj från början. I snart tre år har jag tränat och det är jag så otroligt tacksam för att jag aldrig skulle vilja riskera att sluta med det….när träningen blir slentrian. Precis därför jag behöver nästan omöjliga mål ibland. Det för att jag älskar att träna, inget annat! Jo kanske lite galenskap också (men det behöver du ju inte berätta för andra).
Därför bestämde jag Ironman som mål i princip när jag började med RideofHope, och därför är målet efter Ironman redan klart, kanske inte i detalj men grejen eller grejorna är liksom utstakade framöver.
När det gäller triathlon så måste jag säga, sorry jag blir aldrig någon riktig triathlet, det tror jag inte. Vi får komma ihåg denna bloggen om ett år och se…
Nej jag menar att jag uppskattar och är galet imponerad över alla triahleter. Och jag är ju där just nu, känner mig som en i familjen triathlet men ändå inte. Att träna för tre grenar varav den ena, simningen i mitt fall som jag inte kan(kunde) alls så ställer det krav. Jag älskar det just nu men jag tror inte jag kan säga ÄLSKA gång nummer två. Fast jag kan ha fel, har ju haft fel någon gång i livet tidigare (tror det var en sommar 1993). Om du inte förstod det sista så var det ett ”Italien-skämt”.
Hur som helst om jag INTE klarar IronMan i augusti så är målet solklart; jag anmäler mig morgonen efter tävlingen igen för tävling 2016. Måste ju fixa mina mål! Och då kan jag nog också motivera mig samt ha kul när jag tränar för då snackar vi ändå finslipning typ!
En anledning till att jag inte vill bli triathlet (tror jag) är för att jag vill göra många utmaningar framöver och de kommer att rymma breda spektra i vår värld så tiden kommer inte att räcka till!

Nästa träningsmål inför 2016 är alltså; Två mål denna gång! Jag gör en grej alternativt båda (en på våren, en på sommaren) och gärna i grupp.
1) Cykla Braås till Kiruna ca 1700 km samt bestiga Kebnekaise.
2) Cykla Braås till Venedig ca 1800 km samt eventuellt springa Marathon i Rom som avslutning på semestern.
Jag har ett par stycken cyklister som är sugna på att följa med till Venedig på cykel, avståndet lär bli längre då det måste bli mindre vägar. Kanske cirka 2000 km eller så.
Så ett av dessa mål är nästa och vi får se vilket det blir! Jag måste erkänna att jag är sugen åter på att ingå i grupp och jobba för Barncancerfonden och cykla en gång till. Vi får se helt enkelt vad som händer framöver…
Blir det varmare i morgon, typ 2-3 minusgrader så kommer jag att cykla till mina föräldrar till familje-middagen. 66 km till en middag! Wow!

Ja nu vet ni vad som rör sig i huvudet på mig….ibland i alla fall!

”Ta tag i livet innan livet tar tag i Dig” TG ordspråk
Till Dig önskar jag en riktigt God Fortsättning på Julen!
Må gott, lev väl
Tobias

Årets julklapp Tomtetåget är här!

Nybadad i Åseda efter 10 stycken 50-metare crawl i bassängen ger ett härligt flin i ansiktet! Jäkla vad svårt det är med crawl men desto roligare!

TG Blickar framåt 3
I morgon blir det ingen träning för på lördag vankas det 43 km på fötter, Tomtetåget är tillbaka! Mina löpar-friends som jag bara träffar max två gånger om året på Visingsö känns extra kul att träffa just denna vintern! Jag ska bara ha skitkul och säger kroppen ifrån så kliver jag av och åker lite följebil men jag ger inte upp för bristande vilja så klart, nä nä skallen har alltid ett mål, det är Gränna och Visingsö med skratt dagen lång i löparstråket.
Jag landar redan i Jönköping på fredag kväll. Innan dess ska jag bara kvälls-jobba färdigt nu ikväll, gå på roligt morgonmöte vid 7 i morgon. Ta helg vid lunch, hämta barn i skolan, packa och sen skjutsa Siri till farmor i Fågelfors. Bakning och julmarknad står på schemat för damerna! Sen drar jag till Jönköping. I lördags åt jag julbord i Växjö på lördag äter jag julbord på Visingsö.
Det blir ingen jul utan Tomtetåget och i år är jag åter med igen. Längtar:-)
Må gott, lev väl
Tobias

Tomtetåget nästa helg och höll nästan på att missa…igen

Precis. Förra året så var det spinning för full maskin och på fem månader gick jag ner fjorton kilo på träning. Men baksidan just runt Tomtetåget 2013 var att en stortå svullnade upp efter en infektion som blev långvarig. Träningsuppehåll i nästan tre veckor och lite mer kolhydrater så funkade det igen. Men det blev varken Tomtetåg eller julbord på Visingsö.
I somras klarade jag ju distansen för första gången och min lycka var total. Jag skippade dock övernattning och fest på Visingsö då jag nyss kommit hem från London efter elva dagar.

Och så var det dags igen för Tomtetåget! Tränar mycket nu och tränar bra men självklart har jag klurat lite på löpformen eftersom jag som längst sprungit ca sju kilometer senaste fem månaderna. Men det spelar ingen roll egentligen för min träning är idag spridd på tre grenar och efter mina förutsättningar så hur Tomtetåget funkar eller inte funkar är inte avgörande längre men det är såååå himla kul att vara med där och träffa alla löparvänner! Nya som gamla! Och tills för en vecka sen kände jag mig i grym träningsform.

I torsdags kväll gick jag och la mig tidigt efter kvällens lyckade simträning! Jag gjorde tio stycken femtio-metare och lyckan var stor! På natten vaknade jag och insåg att jag fått influensan. Ni vet vi killar kan ju vara riktigt sjuka…..
Har varit riktigt dålig denna gång. Har tappat tre kilo på några få dagar och äntligen börjar jag komma igång igen. På torsdag blir första träningspasset igen, alltså en veckas uppehåll.

Att driva företag är livsstil men också en förmån att jag ofta kan jobba hemifrån vilket jag gjort och gör just nu.
Så jag känner mig i usel form men med ett brett leende på läpparna ändå. Men nu är det på det viset att jag ska till Tomtetåget i år och jag ska med över till ”Öa” för julbord och samkväm, så det så. Om jag hinner komma i form för att springa hela distansen på fyrtiofem kilometer återstår att se. Det är inte det viktigaste.
Att deltaga och umgås är viktigare än att vinna men inte ses TG ordspråk

Härligt att vara deltagare i coolaste loppet på hela året och att Suss inspirerade mig att börja träna! Tomtetåget & Sommartåget. Ps. att klara denna distans var ett av mina tidiga mål när jag började att springa. På köpet fick jag massa vänner från hela Sverige! Nu tränar jag för att vara redo för min uppgift femtonde augusti nästa år i Kalmar Ironman. Jag står på startlinjen. Du kommer väl och hejar då!? En riktigt folkfest från morgon till kväll i Kalmar!

ps titta på denna filmen. På Visingsö kan du göra nästan allt du vill i träningsväg, naturen får du på köpet!

Må gott, lev väl
Tobias

För två år sen en kul grej på biltaket. 2015 startar jag i Vansbrosimningen!

Visst är det fantastiskt med detta kapp-vänderi i träning och intresse!

TG i Vansbro

På väg hem från semester i Mora och närheten av Sollerön närmare bestämt vid Gesunda så passerade vi denna konstiga sport; Vansbrosimningen. Jag sa till familjen att vi måste titta en stund men ingen var speciellt intresserad, egentligen inte jag heller. Jag tänkte nog mer att det var lite galet att människor simmade i kallt vatten frivilligt! Det var mycket publik så för att få en bättre skymt så klättrade jag upp på biltaket och spanade ostört över publiken. Stå på biltaket har liksom blivit mitt ”hopp som Stina Dabrowski” gjorde med sina intervjuande gäster efter detta. Finn ju ett par bilder med cykel på taket också och det lär säkert komma fler bilder i framtiden. Spex är alltid kul!

Nu är det min tur att vara en av de där ”konstiga människorna med badmössor”. 2015 ställer jag upp på Vansbrosimningen. 3000 meter i härligt kallt vatten. 2000 meter medströms och 1000 meter motströms. Självklart hoppas jag kunna crawla mer än de 20 meter jag kan just nu med energislukande stil.

Tänk vilken lycka om jag kan klara att crawla 1500 meter så bröstsimmar jag resterade 1500 meter.

http://vansbrosimningen.se

Ja ni hör ju själva….vilket kapp-vänderi i träning och intresse. Så har jag ju min non-stop cykling Växjö-Stockholm kvar också. Blir nog tillfälle för detta nästa vår.

Träningen som är intensiv börjar redan nu ge resultat när det gäller min sömn. Jag sover bättre för att jag är såååå trött på kvällarna. Om mindre än tre veckor slutar jag med snuset vilket känns både skrämmande men framförallt taggande. Finns risk och möjlighet att jag kommer träna lite extra då och då när abstinensen blir som störst. Malin har lovat att stötta mig och det blir nog kännbart för hela familjen…men det gäller att försöka hålla humöret i schack….

Du, ha en underbar dag så fortsätter jag med mitt matkasse-jobb och tränar vidare under ledning av min coach Rickard Carlsson mot målet Ironman Kalmar 2015. Och resan dit är verkligen skitkul…..

Må gott, lev väl

Tobias

 

Kunde inte stå emot. IronMan 2015 är det som gäller för mig!

Magazinet

I dagens Magazinet i Växjö. Jag hade ju som bekant satt upp ett mål med IronMan i 2016 man jag kunde inte låta bli till 2015. Jag behövde helt enkelt ett stort träningsmål. Att jag är lite skraj för vatten, kan inte crawla, har cyklat endast en säsong samt bara gjort marathon-distansen två gånger kan inte få hindra mig.

Min träningscoach Rickardtri ska leda mig och jag ska träna fram till 15 augusti 2015, ända in i kaklet. Då står jag på startlinjen vare sig jag kan crawla eller inte. För varje hejarop och pepp jag får blir det lättare för mig att träna.

Det är resan på vägen dit som är roligast. Antingen kan du läsa hela reportaget på Magazinet när du får tidningen eller online från i morgon. Och min massör Anette på A-Motion tjatade igång mig och Ironmankvinnan Susanne Dalsätt inspirerade igång mig samt att äldste sonen ställde upp på en utmaning kommer jag aldrig att glömma, jag är er evigt tacksam för detta!  Att börja träna är nog det bästa som kunde hända mig. TACK!

Må gott, lev väl

Tobias

Nu startar min nya tränings-resa. Piska, glädje och fokus.

Så är det äntligen dags för min nya träningsresa efter Ride of Hope. Inte bara snack eller funderingar på träningar utan från och med i morgon vävs mina träningar in i vardagen. Arbete, fritid och tränings-pass pusslas ihop och nu blir det tvingande. Bra för jag behöver det!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Rickard Carlsson en ung lovande triathlet och entreprenör som ska coacha mig. Han var senast i Tjörn och körde en halv Ironman med pallplats med sig hem. Vill du läsa mer om honom kan du klicka här . Hans sida är väl värt ett besök för att få inspiration till sin egna träning.

Rickard kommer att coacha mig framöver i min tänkta satsning. Jag räknar kallt med att första månaden blir riktigt tuff eftersom jag inte tränat frekvent sen London-målgången. Med tufft menar jag att hitta nyttan med träningen och hitta den riktiga glädjen som kommer med euforisk känsla efter ett tag. Men den känslan kommer och det är då man kan komma på sig själv att man spänner magen även när man inte tränar. Man är liksom omedvetet i den ”bubblan” och det är då jag mår som bäst.

Simträningen har börjat lite lätt och att kunna crawla verkar skitkul men också svårt. En utmaning att få kroppen att lära sig något nytt. Jag har svalt ett antal liter vatten redan. Det positiva om jag kan komma över min vattenrädsla är att min nacke verkar godkänna min träning i fall inledningsvis.

Cykeln som jag bara tittar på varje morgon när jag reser mig från sängen på väg in i köket ska ut till veckan och i morgon bitti ger jag mig ut på ett löparpass. I morgon åker jag dessutom på en resa i tjänsten ett par dagar. Träningsprogrammet är med och denna gång utökar jag packningen med badbyxor också.

Detta var lite om träningen.

Nästa lördag är ett smärtsamt datum för vår familj men framförallt för min fru och flera släktingar runt om mig. Förra året den 12/9 när min kollega och jag var så glada efter att ha vunnit pris på Dagligvarugalan med Familyfood och ”största satsning på närproducerad mat” byttes glädjen till ett oväntat sorge-besked dagen efter fredagen den 13/9. Malin syster Marie dog endast 37 år gammal och lämnade efter sig sex barn. På lördag är det ett år sen det hände. Jag kommer att tänka på dem lite extra denna vecka och så får vi minnas det som var.

Lev i nuet:-) Nu drar jag till mitt jobb, arbetsveckan är i full gång!

Må gott, lev väl

Tobias

 

I morgon ska backen i Hörjesås få stryk

I alla fall tänker jag så nu innan läggdags. Tempo-körning står på schemat och Örken runt på 42 km ska besegras i högsta fart. Ni vet, när jag väl sitter där på cykeln och har öst på till backen i Skärbäck efter ca 13 km så kanske benen och orken tryter. Men målbilden säger något annat, den säger besegra i högsta fart på morgondagens tempo-pass på cykel.

Reach

Så förhoppningsvis vänder jag runt sjön Örken i Ramkvilla efter 2o km med ett starkt psyke och med vilja av stål. För då startar resan mot backen i Hörjesås som kräver sin cyklist innan man kan köra snabbfart ner mot Braås från Harshult. Och skulle inte benen eller psyket vara i rätt balans i morgon så gör det egentligen inget efteråt. Men innan och inför försöker jag ha rätt fokus på min uppgift. Jag njuter av träningen oavsett, det är viktigast.

Jag har förmånen att jobba utan stämpelklocka så är det lite ruggigt väder ute går jag upp och jobbar i morgon någon timme först. Sovmorgon i morgon betyder 05.30. Men jag har en lång dag att jobba så på eftermiddagen kommer jag att sova en stund på soffan.

Kika gärna på filmen från vår cykling i England & Wales igen. Den filmen kommer att fortsätta att inspirera mig många gånger även om jag upplevt det på plats. https://www.youtube.com/watch?v=MwfqWnxELi8

ps. tavlan på bilden fick jag av Malin när jag kom hem från London. Hon tyckte att texten stämde ganska bra med mig.  Och sen är jag upprörd över en helt oprovocerad misshandel som ägde rum i Växjö ganska nyligen men det ska jag berätta en annan dag när det inte är läggdags.

Elias åker utomlands i övermorgon på semester och Jonathan kör jag till Stockholm nästa vecka. Bara inse att tiden har flugit iväg. Nyss var jag nybliven pappa. Snart 20 år har gått på ett kick och nu är de vuxna pojkarna. Det gäller att ha kul under tiden, för tiden står verkligen inte still:-) Men Elias bor ju hemma åtminstone ett år till och till Stockholm är det ganska nära så son nummer ett lär få besök då och då. Må gott, lev väl

Tobias

3 x G