Julefriden

Hej på Dig! Tänkte en massa idag när jag sprang på morgonen så jag bestämde att jag skulle rita ihop vad jag kom fram till i min blogg. Och så var det ju länge sen jag uppdaterade min blogg. Men ni vet ju vad jag sagt tidigare…jag skriver när det finns något att skriva om. Man skriver inte brev bara för att:-)

En ovanligt konstig jul på flera sätt, självklart mest för att min fru eller säger man före detta? fru bor på annan adress idag och två av våra barn inte alltid sover hos mig (pratar redan i imperfekt!) efter två veckor. Man vänjer sig snabbt. Men konstigt nog har vi haft en otrolig fin julafton med barnen, Malin och mina föräldrar. Och barnen verkar tycka detsamma! Dessutom så startade vi julaftonen i Missionskyrkan på förmiddagen med all stämningsfull musik och min favorit O Helga natt så klart..alla vi sex var på plats. Barnen knorrade men följde med.
TG Slottsruin
Julefriden -I år har jag verkligen haft julefrid trots andra pålagor av händelser runt jul. Har kopplat bort jobbet helt nu i flera dagar och bara faktiskt njutit och haft kul! Den känslan sparar jag till kommande ledigheter framöver……kanske när jag pyser ner till Italien igen:-)

Jo jag vill berätta för dig och dig och Dig om mina träningsplaner och kanske konstiga idéer som gäller träning, utmaning, fullföljande av mål men likväl som är mina ”rättesnöre” i livet just nu.
Först av allt så är det fortfarande viktigt, super-viktigt för mig att berätta att jag går min egen väg! Det är på gott och ont ibland men det gör att att jag tycker det är superkul att träna i grupp och med gemensamt mål men det finns också något djupt…nästan andligt ibland när jag tränar själv. Tankarna, idéerna och färdigställande av min mentala hälsa som har med träning att göra.
Jag har ju o-förmånen att inte ha några akademiska poäng men kan bestämt hävda att det borde vara fem lektioner gympa i skolan, alla företag borde ha fem träningspass obligatoriska i en arbetsvecka. Jag som varit på ”båda sidorna” om träningen tar mig friheten att säga att jag vet. Ibland hör man allt snack om stress, i välfärds-Sverige snackar vi om stress-symtom. Jo jag har varit där också flera gånger i livet utan behöva gå till en doktor som berättar utan jag vet om det själv. TRÄNA! Det är botemedlet till allt, träna! Det räcker inte med att gå, utan börja springa och släpp loss dina innersta endorfiner! Kan man inte springa så bestämmer man sig för att börja springa, så gör man det efter ett tag! Eller så börjar man med spinning helt enkelt! För varje endorfin som skapas ger dig den skjutsen du behöver framåt i livet, arbetet eller din ”stress-situation”
Tillbaka till min satsning inför 2015. IronMan i Kalmar 15e augusti. På maximalt 16 timmar ska jag simma 3,86 km, cykla 180 km, springa 42,195 km.
Det börjar svänga i min bekantskapskrets, folk börjar förstå att jag verkligen ska göra detta 2015! Faktum är att så många sagt att jag är galen att jag minns inte ens vem som sagt så till mig för jag slutade lyssna i samma ögonblick varje gång. Men otroligt många hejar och peppar mig vilket är superkul! Ni vet som Aron Andersson säger; det är resan dit mot målet som är det roligaste! 7 träningspass i veckan som är roliga! Det gör jobbet och övriga ibland bökiga saker till en ”piece of cake”:-)
För mig har det varit och jag har vetat från första början att träna är inget jag kan slentrian-göra. Det finns inte med-ävrvt med mig eller min familj från början. I snart tre år har jag tränat och det är jag så otroligt tacksam för att jag aldrig skulle vilja riskera att sluta med det….när träningen blir slentrian. Precis därför jag behöver nästan omöjliga mål ibland. Det för att jag älskar att träna, inget annat! Jo kanske lite galenskap också (men det behöver du ju inte berätta för andra).
Därför bestämde jag Ironman som mål i princip när jag började med RideofHope, och därför är målet efter Ironman redan klart, kanske inte i detalj men grejen eller grejorna är liksom utstakade framöver.
När det gäller triathlon så måste jag säga, sorry jag blir aldrig någon riktig triathlet, det tror jag inte. Vi får komma ihåg denna bloggen om ett år och se…
Nej jag menar att jag uppskattar och är galet imponerad över alla triahleter. Och jag är ju där just nu, känner mig som en i familjen triathlet men ändå inte. Att träna för tre grenar varav den ena, simningen i mitt fall som jag inte kan(kunde) alls så ställer det krav. Jag älskar det just nu men jag tror inte jag kan säga ÄLSKA gång nummer två. Fast jag kan ha fel, har ju haft fel någon gång i livet tidigare (tror det var en sommar 1993). Om du inte förstod det sista så var det ett ”Italien-skämt”.
Hur som helst om jag INTE klarar IronMan i augusti så är målet solklart; jag anmäler mig morgonen efter tävlingen igen för tävling 2016. Måste ju fixa mina mål! Och då kan jag nog också motivera mig samt ha kul när jag tränar för då snackar vi ändå finslipning typ!
En anledning till att jag inte vill bli triathlet (tror jag) är för att jag vill göra många utmaningar framöver och de kommer att rymma breda spektra i vår värld så tiden kommer inte att räcka till!

Nästa träningsmål inför 2016 är alltså; Två mål denna gång! Jag gör en grej alternativt båda (en på våren, en på sommaren) och gärna i grupp.
1) Cykla Braås till Kiruna ca 1700 km samt bestiga Kebnekaise.
2) Cykla Braås till Venedig ca 1800 km samt eventuellt springa Marathon i Rom som avslutning på semestern.
Jag har ett par stycken cyklister som är sugna på att följa med till Venedig på cykel, avståndet lär bli längre då det måste bli mindre vägar. Kanske cirka 2000 km eller så.
Så ett av dessa mål är nästa och vi får se vilket det blir! Jag måste erkänna att jag är sugen åter på att ingå i grupp och jobba för Barncancerfonden och cykla en gång till. Vi får se helt enkelt vad som händer framöver…
Blir det varmare i morgon, typ 2-3 minusgrader så kommer jag att cykla till mina föräldrar till familje-middagen. 66 km till en middag! Wow!

Ja nu vet ni vad som rör sig i huvudet på mig….ibland i alla fall!

”Ta tag i livet innan livet tar tag i Dig” TG ordspråk
Till Dig önskar jag en riktigt God Fortsättning på Julen!
Må gott, lev väl
Tobias

Annonser

Tomtetåget en glädje-institution! Färg-glada deltagare skapar färg-starka minnen!

Glädjefnatt, svettiga byxor, regn, backar, färgglatt, motivation, pepp är några av bilderna från gårdagen som rör sig bakom näthinnan.
TG Träna
Tomtetåget & Sommartåget kände jag denna gång på riktigt att det här glädjeloppet är ett måste. Måste vara med!!! Ett distansrekord tas gärna i glada vänners lag och för egen del är 43,8km otroligt tycker jag. Jag hade en mental svacka runt 21-23 km och tänkte ge upp vid 28 km. Men den gode Krister sa att nu kör vi på för det ser så bra ut. Och det gjorde jag och faktum är att hans peppande ord tog mig enkelt 28-41 km-sträckan.
Vill man inte köra alla sträckor så behöver man inte och vill man inte dansa efter julbordet så måste man inte. Man väljer själv och man är där för att ha kul.
Så efter ett några turbulenta veckor i mitt liv börjar ändå träningen nu ge mer tillbaka och det är jag tacksam för.
Jag har träffat flera nya vänner som jag eventuellt träffar på Sommartåget i juli 2015 och jag har lärt känna en del vänner ännu bättre. Jag känner att jag är otroligt lyckligt lottad att vara en stolt deltagare i detta glädjerus och att jag åkte till jobbet direkt efter Jönköping gör ingenting, inte ens att det luktade nattspya i bussen mellan Gränna och Jönköping gör ingenting, att mina vader är lite stela gör ingenting.
Nu har jag äntligen träffat barnen igen, jobbet fortsätter senare i kväll. Det är vardag igen.
Snart i mål!

Men jag bryter vardagsmönstret 05.00 i morgon bitti igen då det står löpning på träningsschemat!
Må gott, lev väl
Tobias

Årets julklapp Tomtetåget är här!

Nybadad i Åseda efter 10 stycken 50-metare crawl i bassängen ger ett härligt flin i ansiktet! Jäkla vad svårt det är med crawl men desto roligare!

TG Blickar framåt 3
I morgon blir det ingen träning för på lördag vankas det 43 km på fötter, Tomtetåget är tillbaka! Mina löpar-friends som jag bara träffar max två gånger om året på Visingsö känns extra kul att träffa just denna vintern! Jag ska bara ha skitkul och säger kroppen ifrån så kliver jag av och åker lite följebil men jag ger inte upp för bristande vilja så klart, nä nä skallen har alltid ett mål, det är Gränna och Visingsö med skratt dagen lång i löparstråket.
Jag landar redan i Jönköping på fredag kväll. Innan dess ska jag bara kvälls-jobba färdigt nu ikväll, gå på roligt morgonmöte vid 7 i morgon. Ta helg vid lunch, hämta barn i skolan, packa och sen skjutsa Siri till farmor i Fågelfors. Bakning och julmarknad står på schemat för damerna! Sen drar jag till Jönköping. I lördags åt jag julbord i Växjö på lördag äter jag julbord på Visingsö.
Det blir ingen jul utan Tomtetåget och i år är jag åter med igen. Längtar:-)
Må gott, lev väl
Tobias

Tomtetåget nästa helg och höll nästan på att missa…igen

Precis. Förra året så var det spinning för full maskin och på fem månader gick jag ner fjorton kilo på träning. Men baksidan just runt Tomtetåget 2013 var att en stortå svullnade upp efter en infektion som blev långvarig. Träningsuppehåll i nästan tre veckor och lite mer kolhydrater så funkade det igen. Men det blev varken Tomtetåg eller julbord på Visingsö.
I somras klarade jag ju distansen för första gången och min lycka var total. Jag skippade dock övernattning och fest på Visingsö då jag nyss kommit hem från London efter elva dagar.

Och så var det dags igen för Tomtetåget! Tränar mycket nu och tränar bra men självklart har jag klurat lite på löpformen eftersom jag som längst sprungit ca sju kilometer senaste fem månaderna. Men det spelar ingen roll egentligen för min träning är idag spridd på tre grenar och efter mina förutsättningar så hur Tomtetåget funkar eller inte funkar är inte avgörande längre men det är såååå himla kul att vara med där och träffa alla löparvänner! Nya som gamla! Och tills för en vecka sen kände jag mig i grym träningsform.

I torsdags kväll gick jag och la mig tidigt efter kvällens lyckade simträning! Jag gjorde tio stycken femtio-metare och lyckan var stor! På natten vaknade jag och insåg att jag fått influensan. Ni vet vi killar kan ju vara riktigt sjuka…..
Har varit riktigt dålig denna gång. Har tappat tre kilo på några få dagar och äntligen börjar jag komma igång igen. På torsdag blir första träningspasset igen, alltså en veckas uppehåll.

Att driva företag är livsstil men också en förmån att jag ofta kan jobba hemifrån vilket jag gjort och gör just nu.
Så jag känner mig i usel form men med ett brett leende på läpparna ändå. Men nu är det på det viset att jag ska till Tomtetåget i år och jag ska med över till ”Öa” för julbord och samkväm, så det så. Om jag hinner komma i form för att springa hela distansen på fyrtiofem kilometer återstår att se. Det är inte det viktigaste.
Att deltaga och umgås är viktigare än att vinna men inte ses TG ordspråk

Härligt att vara deltagare i coolaste loppet på hela året och att Suss inspirerade mig att börja träna! Tomtetåget & Sommartåget. Ps. att klara denna distans var ett av mina tidiga mål när jag började att springa. På köpet fick jag massa vänner från hela Sverige! Nu tränar jag för att vara redo för min uppgift femtonde augusti nästa år i Kalmar Ironman. Jag står på startlinjen. Du kommer väl och hejar då!? En riktigt folkfest från morgon till kväll i Kalmar!

ps titta på denna filmen. På Visingsö kan du göra nästan allt du vill i träningsväg, naturen får du på köpet!

Må gott, lev väl
Tobias

Det flyter

Jag har börjat hitta något som kan kallas för crawl och ikväll gick det riktigt bra!
10 x 50 meter gjorde jag och det är helt otroligt! Jag kan knappt fatta det, 50 meter har jag bara kunnat göra en enstaka gång tidigare. Allt är verkligen möjligt, eller nästan allt i alla fall. Mona vår simlärare i Åseda är verkligen sååå duktig! Hon driver på och ger tips!

Jocke på Idrottskliniken med massör och naprapat som sin profession gjorde underverk med min överkropp. Jag trodde det bara var lite problem med ett skulderblad men det var snett från rumpan och upp. Efter lite knak här och där med rädd undertecknad hade Jocke gjort mig rak och hel igen. Tack!!
Om två veckor är det världens roligaste löpar-happening. Löpning mellan Jönköping-Visingsö. En färja i mellan såklart annars ca 43-45 km på fötterna. Hmm har inte sprungit kanske längre än typ 7 km sista 5 månader men å andra sidan så är kroppen i en sagolik form så det är bara att tröska på. Kvällen bjuder på sedvanligt julbord och inkvartering på vandrarhem.
Ni läste -Det flyter
Må gott, lev väl
Tobias

Tuff höst med glimten i ögat och TRÄNING!

Så blev det till slut en lite tuffare jacka att kampas i garderoben med mina kavajer och rockar. Och blåa byxor. Malin har länge sagt att jag borde ha ett par blåa jeans också för att hon tycker jag passar i det, vid sidan av mina färgglada kläder. Och jag kan bara hålla med…

tuffa tider.

Och så blev det den tuffa MC-jackan också. Jag bara undrar var är motorcykeln??? Lugn bara lugn. Jag ska inte köpa någon motorcykel. Inte i år….

I morgon onsdag sätter jag mig på cykeln för första gången på 1 månad för att köra lugnt några mil. Träningsuppehållet på 3 veckor är över!

På lördag kör jag igång med ett litet hårdare träningspass på cykeln. Simträningen startar först i september så fram tills dess blir det löpning och cykling. Mina funderingar är fortfarande om jag ska skaffa en PT i september. Jag tar augusti på mig att fundera över det beslutet. Jag kommer att testa löpning två gånger i veckan nu för mina benhinnor har känts så bra. Så här har jag tänkt kommande veckor i augusti;

1 pass cykel tempo ca 40-50 km/vecka

1 pass cykel ca 100 km/vecka

1 pass cykel backträning 1h/vecka

1 pass löpning 10 km/vecka

1 pass löpteknik/trail/intervall 1-2 timmar i veckan

+ daglig plankan och olika övningar för att hålla kroppen i trim.

Och så funktionell träning när den startar i Braås igen efter sommaren.

 

Tufft schema men jag behöver det för att komma igång igen. Sakta men säkert ska kroppen slimmas ner till ca 80 kg för att kunna träna lite mer optimalt.Skulle jag hoppa över något pass så är det ok men detta är mitt mål. Älska livet, älska träna! Nu startar resan mot IRONMAN! NU KÖR VI!

Tack alla er som peppar mig!

Må gott, lev väl

Tobias

 

 

 

 

Lätt att vara glad när man har det så bra:-)

Eller egentligen är jag super-bekymrad över det som händer i Gaza-området. Men jag vet inte riktigt hur jag ska kunna hjälpa till?

TG glad

Idag när jag sprang mina 21 km i gassande värme hade jag lite överläggningar med mig själv. Jag tänkte tillbaka på förra året och fram till där jag är nu. Jag kom fram till att Lätt att vara glad när man har det så bra:-)Det är krig på flera platser i världen men inte här hos mig. Fy tusan vad många som har det svårt nu. Tänk att bo där eller rättare sagt försöka bo där det är krig. Förra året hade jag ständigt ont i mina benhinnor som gjorde att jag fick hitta ett sätt att träna samtidigt som jag slogs med mina tankar(skit i träning); löpa max en gång i veckan. Jag vet nu att det går att försiktigt öka på den dosen nu. Lycka! Varken jag eller någon i min familj har cancer vilket också är en anledning till glädje. Malin och jag pratade häromdagen och hon insåg att det snart gått ett år sen hennes lillasyster dog. Det ger en tacksamhet till livet mitt i saknaden.

Eftersom jag valt att driva två företag så har jag inte direkt någon industrisemester men när jag var i England så var det en underbar ledighet och jag var helt frikopplad av vad allt med jobb heter i 11 dagar. Dessutom är jag ledig en hel del nu också men inte de här hela veckorna. Ett livssätt jag trivs med helt enkelt. Men kanske först nu efter England-resan som jag förstår det. Att jag vill ha det så. I höst ska familjen åka på semester. Och så måste jag ju hålla på min tradition. I höst är det tredje gången jag och de äldsta sönerna åker på tysk fotboll. Autobahn, spex och skratt. Fotboll och sunkiga hotellrum det är en helhet som gärna vill bli bra.

Ett par sms-rader från mellanson Elias när jag var i England levde jag gott på när jag cyklade.

Elias

Om jag skulle få önska något? Då skulle jag önska att min Mor blev frisk. det står högst upp på önskelistan.

Ok vänner jag är inte glad jämt. Det vet familjen inte minst att jag kan vara oerhört tjurskallig ibland. Men jag gillar att påminna mig själv om varför jag oftast är glad. Jag gillar tanken med att glaset är halvfullt än att det är halvtomt.  Kämpa! är ett favorituttryck som jag ofta säger till mig själv. Medan jag skriver här och nu går det upp för mig att min nacke känns riktigt bra igen! Om någon vecka lär jag sitta på cykeln då och då. Ska jag vara ärlig är jag sugen på att anmäla mig till IRONMAN 2015 så att jag riktigt kan bita tag i en ny utmaning till kommande år. Men 2016 har jag sagt.

Inser också nu att vilket konstigt blogginlägg det blev. Men det kanske inte är så konstigt egentligen när jag försöker skriva utan en massa ”måsten” eller ”hur det bör vara”. Kul att du läser min blogg, Tack!

Må gott, lev väl

Tobias

 

 

 

Ett leende och ett långsiktigt mål. Det funkar för mig

Igår träffades vi ”Sommartågare” vid Jönköpings station 09.30 för samling, plåtning samt information och hälsande på alla runners!

Sommartåg 2014

 

Det var lite ovant att kliva upp 04.20 på en ledig lördag och äta sen köra yngste sonen till jobbet för att därefter köra mot Gränna. Bilen parkerades bakom scenen till Allsång i Gränna och med några minuters marginal hann jag med frukost nummer två i bilen och hoppa på bussen med destination Jönköping. I år eller egentligen närmare två år har mitt mål varit att klara den här distansen just på Sommartåget. Senaste året har jag hittat löpningen igen genom att max springa en gång i veckan. Då har jag inte haft problem med mina benhinnor. Som ni vet har jag då och då råkat ut för överansträngningar som yttrat sig på olika sätt. Men ändå tillsammans med den fantastiska träningen jag fått genom Ride of Hope Team Växjö på Idrottskliniken har jag lärt känna min kropp ännu mer på resan. Och avgörande för min löpning var att jag åkte på ett Löpar-läger Hofsnäs Sweat Camp i vintras som Suss & Madeleine arrangerade.

Men det riktigt roliga är att som jag har längtat efter att göra mitt Sommartåg var det också ett kvitto till mig själv efter hårt men roligt slit. När jag satt och nynnade till musik i bilen igår och swischade förbi Jönköping på väg mot Gränna bestämde jag med nyss cyklat i mål i London att om jag skulle få problem med benen vilket jag utgick ifrån så skulle jag inte riskera några skador utan då skulle jag avbryta loppet. Men känslan var go redan 04.20, det kändes bra!

Sen dag ett när jag träffade Susanne för snart tre år sen genom våra företag och jag då helt otränad(inte ens intresserad av träning) hon sa att ”Ingenting är omöjligt” när jag pratade om mina föreläsningsdrömmar. Den tråden tog jag med mig och in i träningsvärlden när jag började följa Susanne genom hennes blogg som nyfrälst försöka-träna-kille. Dessutom har hennes föreläsning ”ingenting är omöjligt” som jag har lyssnat på gett mig nya visioner. För mig, mot mig själv, med mig själv i mina träningsmål.

Jag skriver ofta om mina två diskbråck i nacken som jag har ständig värk i mer eller mindre. Det är på grund av två orsaker jag skriver om det. 1) ibland tycker jag synd om mig när jag har extra ont i nacken och då är det skönt att skriva om det. 2) När jag läser om det jag då skrivit så kan jag säga till mig själv att det är inget skäl till att inte träna. KÄMPA!

Jag är säkert ingen bättre människa för att jag tränar. Jag är övertygad om att många i min omgivning ser annorlunda på mig idag för jag har verkligen inte gillat träning innan. Men vad jag vet är att jag mår bra, alldeles förträffligt bra. Jag ser det som en ynnest att kunna hitta något som ger så mycket tillbaka. Därför kör man 35 mil en dag för att springa och för att sen hinna hem till familjen. Det är därför jag har ont i benen idag samtidigt som jag ler. Ändå med lite självinsikt borde jag nog jobba mer på att vårda mina vänner i livs-karusellen med jobb, företag, träning, familj. Ett nytt mål helt enkelt.

Roxen

Så. Susanne & Miranda är två viktiga inspiratörer i min dagliga träning. Och jag har lätt ett femtiotal människor som mer eller mindre dagligen genom nätet ger mig inspiration att ramla framåt i den den rullande träningsspiralen i ett rosa skimmer. Roxen inte minst, killen som sprang Sommartåget i våtdräkt och självklart simmade i Vättern och sprang ikapp oss igen. Nu är det bara Tomtetåget som ska klaras av tillsammans med andra men den gången kommer jag inte missa vare sig maten, Visingsö eller den obligatoriska dansen långt in på småtimmarna. Alles

Må gott, lev väl

Tobias

Två diskbråck i nacken hindrar inte mig. London fixat, snart nya stora mål.

Nej det gör faktiskt inte det. Jag har lärt mig en sak på min tvååriga karriär som träningskille. Jag blir skadad då och då, jag har mina dippar, jag har ibland så ont i nacken och axlar, nackfästen och axlar att jag blir bara så trött och det enda som hjälper mot värken då är en riktig fylla. Men gnälla är inte träning. Kämpa är träning! Jag är lyckligt lottad, jag har bara diskbråck på två kotor i nacken. Jag är inte sjuk, och ingen cancer och jag är frisk för övrigt. Vad kan då hindra mig från att bygga nya mål? Ingenting!

20140709-092517-33917623.jpg

 

Att vara med och cykla den cyklingen vi har gjort över Storbritanniens högsta berg Mount Snowden i Wales och alla mil och timmar är få förunnat. Jag är lycklig att jag fick vara med på den resan med att manifestera med cykelloppet efter all insamling vi har gjort och vi är ju inte färdiga ännu. Boka gärna in 23/8 redan nu. Familyfood har Matmarknad, det är Barncancertrampet i Strandbjörket och på kvällen är det HJULFEST på hotell Statt. Jag hoppas du kommer!

Dessutom har jag varit riktigt ledig från alla måsten som det kan vara med jobb, företag eller familj. Nu är jag hemma igen och redo att ta tag i vardagen med nya friska krafter. New generation! Kom sent hem igår kväll till en familj som jobbar för fullt! Tusan, barnen är ju än mer vuxna än vad jag tänkte för bara några år sen. Målmedvetna och framåt..vad fort det går!

Cyklingen har bitvis varit jobbig för min nacke då jag liksom ”bryter” upp bråcken något men det har funkat ändå. Efter två dagars cykling fick jag massage  i nacken och sen har det funkat toppen med värk visserligen men ändå med ok funktionalitet i nacken.

Löpning beredd

Vad händer nu framåt såhär fyra dagar efter målgång vid Buckingham Palace, London?  På lördag ska jag springa Sommartåget. Ett lopp som är 45 km (kortat till 43km i år då sista tre kilometer är trail-löpning rakt genom skogen). Jag har i vanlig ordning bokat hela paketet men har tänkt om i sista stund. Malin är ledig i helgen och jag har varit borta länge hem i från så vi åker till Jönköping tillsammans på lördag. Jag springer med Sommar-gänget till Gränna hamn (om jag orkar och mina ben håller) 40 km. Därefter hittar jag och frun och de barnen som är med på något i Gränna hamn. Bada lär vi nog göra, jag har också en liten överraskning på lut….men jag håller lite på den.

Ni tycker kanske att det är galet att springa så nära inpå cyklingen? Det är det för jag är ingen elitidrottare….men jag gillar att spränga gränser. Jag går ut för att klara distansen på lördag. Heja gärna på mig det ger mig ny kraft!

I höst hade jag tänkt att satsa mer på föreläsningar men jag pausar det tills jag känner att jag är redo för det igen. Anledningen är att jag vill lägga så mycket tid som möjligt på träningen framöver som det är möjligt och samtidigt inte försaka mer tid än nödvändigt. Två företag och fyra barn kräver sin man (och fru).

MÅL! Klara Sommartåget på lördag. Augusti (stor cykling på gång). I höst börja lära mig att crawla för att 2016 göra IRONMAN på 16 timmar max. Simma 3,4 km i Kalmarsund, cykla 19 mil, springa ett Marathon 42,195 km. Med två diskbråck går det göra allt(tänk om jag bara hade haft ett diskbråck, vad ensamt det skulle bli)! 🙂

Jag är inte galen men jag älskar att träna och jag älskar att göra det med andra, det ger mer då! Heja framtiden! Efter England har jag gått på mig två kilo till 87 kilo. Sakta ska jag gå ner till 80 kilo för en ny träningskropp men det får ta tid. Rom byggdes inte på en dag, inte jag heller. Men varje dag är en ny skön utmaning! Kör hårt!

Tack för alla som hejat på mig sista året när jag tränar. Jag säger som Gary Fleming; ni har inte sett något ännu.

TG Slottsruin

Och varma hälsningar till alla nya vänner jag hittat i England på våran resa på två hjul!

 

ps. du noterade väl 23/8 i din almanacka!?

Må gott, lev väl

Tobias

 

 

 

Sugen på löpning. Törs man småspringa lite i veckan?

Som ni vet så är ju våra cyklar nu skickade mot England. Vi åker 29/6 på vår häftiga resa med Ride of Hope Team Växjö. Semester på två hjul helt enkelt fast utan vila för benen och rumpa…..

Löpning beredd

Jag är grymt taggad för detta men jag är också grymt taggad för ett löpar-pass. Får se om jag törs testa mina ben lite försiktigt i slutet på veckan, kanske. I annat fall får jag boka in mig på ett spinningpass så kroppen får sig en rejäl avhyvling.  Löparskorna kommer att hänga med till England då jag räknar med att göra ett längre pass i London ett par dagar efter vi gått i mål. Lite för att kolla hur jag står inför Sommartåget på 45km som är bara några dagar senare i Jönköping till Visingö.

Och så är jag också taggad för att se om jag kan få ihop min utmaning i augusti. Men om den utmaningen har jag tid att tänka när jag sitter på cykeln. En utmaning som innebär fysisk aktivitet i ett dygn i sträck. Jag kallar den för 08-utmaningen.

Nu ska jag bege mig till Helsingborg och fortsätta njuta av dagen.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smalandsnytt/100-mil-pa-cykel-for-barncancerfonen

Må gott, lev väl

Tobias