Nu knyter jag ihop träningssäcken och blickar mot framtiden…

Jag kunde inte låta bli att låta mig medverkas i tisdagens Karlavagnen i P4. Den gången för 1,5 år sen när jag ringde till Karlavagnen och Christian Olsson för att synliggöra Barncancerfonden så lovade jag ju att återkomma till Karlavagnen efter min genomförda Ironman 2016. Jag trodde kanske inte där just då att det skulle bli så överhuvudtaget. Det blev det ju inte heller utan det blev ju verkligen av och det blev ju 2015!

 

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3117&grupp=19054&artikel=6271835

 

Jag är med de sista 9-10 minuterna av programmet.

 

Precis som jag säger i programmet har jag nu tid över, jag har klarat mina träningsmål och med tid över…..

Just nu låter jag mig coachas för att jag ska kunna hitta verktyg att ta reda på vad jag ska anta för nästa utmaning. Plugga lite blir det säkert och så är frågan om jag ska starta upp med mina föreläsningar också. På det så kommer allt spännande med mitt jobb och så barn och kärlek förstås…..

 

Allt, precis allt är möjligt!

 

Nu tar jag helg, ska hämta William på hans skola i Reftele vilket jag ser fram emot!

Må gott, lev väl

Tobias

IRONMAN på 14:26:24 & drivkraften

För 3,5 år sen var jag ju som bekant soffpotatisen och idag en stolt Finisher i IM ///

IMG_4241

Jag är oerhört stolt över min prestation jag gjorde i lördags och det var verkligen mycket trevligt att inse att så många människor använt sin lediga tid för att komma och heja på mig! Dessutom hade jag kul hela dagen trots den långa ansträngningen. Susanne sa för ett år sen att hon skulle heja på mig. Hon med många andra var på plats i Kalmar och lyfte fram mig. TACK! Att få bli uppmärksammad så som jag blev en hel dag var en otrolig känsla och min tacksamhet till er alla är stor! Många har hejat och följt mig via nätet och det är en härlig känsla att veta att så många ville se mig lyckas med detta, tack!

Det är en prestation i sig att göra en Ironman. Att dessutom ha två diskbråck i nacken gör det inte enklare. Men att kunna välja att röra på sig eller att inte kunna är en stor skillnad.  Nu ska jag berätta något som ingen vet, min mamma allra minst.

I snart 30 år har min mamma Christina levt med bl. a. reumatiska sjukdomar och ständig värk. Att stå vid sidan och se på när någon har ont har varit en resa i sig genom livet. För oss friska är det svårt att förstå att en del som är sjuka för en ständig kamp från morgon till kväll genom att bara försöka röra på sig eller att bara vara. Genom dessa 3,5 år jag tränat och framförallt sista träningsåret när motivationen ibland har saknats har jag hela tiden intalat mig att morsan kan inte välja sin värk, jag har valt att sätta upp mina träningsmål och jag har möjlighet att påverka mina mål med mina insatser!

Så helt klart så tillägnar jag min genomförda IronMan i lördags till min mamma som inte valt sina sjukdomar och sina begränsningar. Sista tiden har hon haft väldigt ont i sina axlar och jag hade inte räknat med att mina föräldrar då skulle komma och titta på min tävling, tävlingen tillägnad mamma! När jag först såg min svägerska Angelika vid Lindsdal-trakten vid en kyrka och strax efter mina föräldrar som hejade på mig så var det en otrolig härlig känsla. Nere vid hamnen så hejade de på mig under min löpning och det var superkul och kändes speciellt!

Det finns så många där ute som inte väljer sin värk eller sjukdomar, barn och vuxna med cancer eller andra sjukdomar. Jag är frisk och jag väljer mina mål i livet. Har man den ödmjuka inställningen och omtanke för andra människor både friska och sjuka så är jag övertygad om att allt, precis allt är möjligt för oss som kan.

Inom kort kommer en race-report också med detaljer från tävlingen, med bilder och high-lights samt rolig kuriosa.  Just nu håller vi på att förbereda matmarknad med Familyfood och så packar jag i huset för att alldeles snart flytta in i Växjö så det är verkligen full fart!

medalj

TACK för all support genom ytterligare ett träningsår från er alla och tack för drivkraften du gett mig morsan!

Med stort hjärta tar mig nu an ett annat äventyr!

Må gott, lev väl (kämpa och ha kul)

Tobias

 

Tankekraft bär långt!

Solen gick upp och när dimman mötte ljuset så liksom ångade hela horisonten både bildligt och bokstavligt. Tre rådjur spatserade över vägen precis där dimman lättade och liksom vinkade in mig till Viås by. -Det var i lördags morse tidigt på cykel.
En and kväser lite tyst på sjön, en ekorre dansar förbi längre bort allt medan träbron mot Böksholm bar spår av frost och min högra kind blev uppvärmd av solen från Öster. -Mäktig känsla i löparskor kl 5 idag.
Siri pappa

Jag svär otroligt sällan för antingen svor jag tillräckligt förr så jag tröttnade på det eller kanske bara för att jag tycker inte det språket är jag. Passar inte helt enkelt mig. Men ibland…jävla eksem:-)
Eksemet har efter tidigare utbrott åter blossat upp på sidan av överkroppen samt på flera ställen av ryggen. Extremt irriterande att behöva klia sig som en hund på ryggen och för att sen inse att man kliat hål på huden igen. Blir att boka in en ny läkartid igen om det inte vänder nu i veckan…för eksemet går lite upp och ner mest hela tiden. Ni ska veta att jag testar allt…och testar att ta bort vissa födoämnen också.

Drömmen mot att stå på startlinjen på Ironman 15/8 lever ännu. Och resan dit är roligast trots allt!
Jag njuter av varje sekund jag tränar även om eksemen stör….tankekraft:-)
Mycket har hänt i mitt liv senaste halvåret. Fast allting vill gärna bli bra säger en del kloka! Siri sov gott. Sov gott alla barn. Ja alla vuxna också.

Tankekraft bär långt! Är du med mig? ”Are You With Me”

Må gott, lev väl
Tobias