Julefriden

Hej på Dig! Tänkte en massa idag när jag sprang på morgonen så jag bestämde att jag skulle rita ihop vad jag kom fram till i min blogg. Och så var det ju länge sen jag uppdaterade min blogg. Men ni vet ju vad jag sagt tidigare…jag skriver när det finns något att skriva om. Man skriver inte brev bara för att:-)

En ovanligt konstig jul på flera sätt, självklart mest för att min fru eller säger man före detta? fru bor på annan adress idag och två av våra barn inte alltid sover hos mig (pratar redan i imperfekt!) efter två veckor. Man vänjer sig snabbt. Men konstigt nog har vi haft en otrolig fin julafton med barnen, Malin och mina föräldrar. Och barnen verkar tycka detsamma! Dessutom så startade vi julaftonen i Missionskyrkan på förmiddagen med all stämningsfull musik och min favorit O Helga natt så klart..alla vi sex var på plats. Barnen knorrade men följde med.
TG Slottsruin
Julefriden -I år har jag verkligen haft julefrid trots andra pålagor av händelser runt jul. Har kopplat bort jobbet helt nu i flera dagar och bara faktiskt njutit och haft kul! Den känslan sparar jag till kommande ledigheter framöver……kanske när jag pyser ner till Italien igen:-)

Jo jag vill berätta för dig och dig och Dig om mina träningsplaner och kanske konstiga idéer som gäller träning, utmaning, fullföljande av mål men likväl som är mina ”rättesnöre” i livet just nu.
Först av allt så är det fortfarande viktigt, super-viktigt för mig att berätta att jag går min egen väg! Det är på gott och ont ibland men det gör att att jag tycker det är superkul att träna i grupp och med gemensamt mål men det finns också något djupt…nästan andligt ibland när jag tränar själv. Tankarna, idéerna och färdigställande av min mentala hälsa som har med träning att göra.
Jag har ju o-förmånen att inte ha några akademiska poäng men kan bestämt hävda att det borde vara fem lektioner gympa i skolan, alla företag borde ha fem träningspass obligatoriska i en arbetsvecka. Jag som varit på ”båda sidorna” om träningen tar mig friheten att säga att jag vet. Ibland hör man allt snack om stress, i välfärds-Sverige snackar vi om stress-symtom. Jo jag har varit där också flera gånger i livet utan behöva gå till en doktor som berättar utan jag vet om det själv. TRÄNA! Det är botemedlet till allt, träna! Det räcker inte med att gå, utan börja springa och släpp loss dina innersta endorfiner! Kan man inte springa så bestämmer man sig för att börja springa, så gör man det efter ett tag! Eller så börjar man med spinning helt enkelt! För varje endorfin som skapas ger dig den skjutsen du behöver framåt i livet, arbetet eller din ”stress-situation”
Tillbaka till min satsning inför 2015. IronMan i Kalmar 15e augusti. På maximalt 16 timmar ska jag simma 3,86 km, cykla 180 km, springa 42,195 km.
Det börjar svänga i min bekantskapskrets, folk börjar förstå att jag verkligen ska göra detta 2015! Faktum är att så många sagt att jag är galen att jag minns inte ens vem som sagt så till mig för jag slutade lyssna i samma ögonblick varje gång. Men otroligt många hejar och peppar mig vilket är superkul! Ni vet som Aron Andersson säger; det är resan dit mot målet som är det roligaste! 7 träningspass i veckan som är roliga! Det gör jobbet och övriga ibland bökiga saker till en ”piece of cake”:-)
För mig har det varit och jag har vetat från första början att träna är inget jag kan slentrian-göra. Det finns inte med-ävrvt med mig eller min familj från början. I snart tre år har jag tränat och det är jag så otroligt tacksam för att jag aldrig skulle vilja riskera att sluta med det….när träningen blir slentrian. Precis därför jag behöver nästan omöjliga mål ibland. Det för att jag älskar att träna, inget annat! Jo kanske lite galenskap också (men det behöver du ju inte berätta för andra).
Därför bestämde jag Ironman som mål i princip när jag började med RideofHope, och därför är målet efter Ironman redan klart, kanske inte i detalj men grejen eller grejorna är liksom utstakade framöver.
När det gäller triathlon så måste jag säga, sorry jag blir aldrig någon riktig triathlet, det tror jag inte. Vi får komma ihåg denna bloggen om ett år och se…
Nej jag menar att jag uppskattar och är galet imponerad över alla triahleter. Och jag är ju där just nu, känner mig som en i familjen triathlet men ändå inte. Att träna för tre grenar varav den ena, simningen i mitt fall som jag inte kan(kunde) alls så ställer det krav. Jag älskar det just nu men jag tror inte jag kan säga ÄLSKA gång nummer två. Fast jag kan ha fel, har ju haft fel någon gång i livet tidigare (tror det var en sommar 1993). Om du inte förstod det sista så var det ett ”Italien-skämt”.
Hur som helst om jag INTE klarar IronMan i augusti så är målet solklart; jag anmäler mig morgonen efter tävlingen igen för tävling 2016. Måste ju fixa mina mål! Och då kan jag nog också motivera mig samt ha kul när jag tränar för då snackar vi ändå finslipning typ!
En anledning till att jag inte vill bli triathlet (tror jag) är för att jag vill göra många utmaningar framöver och de kommer att rymma breda spektra i vår värld så tiden kommer inte att räcka till!

Nästa träningsmål inför 2016 är alltså; Två mål denna gång! Jag gör en grej alternativt båda (en på våren, en på sommaren) och gärna i grupp.
1) Cykla Braås till Kiruna ca 1700 km samt bestiga Kebnekaise.
2) Cykla Braås till Venedig ca 1800 km samt eventuellt springa Marathon i Rom som avslutning på semestern.
Jag har ett par stycken cyklister som är sugna på att följa med till Venedig på cykel, avståndet lär bli längre då det måste bli mindre vägar. Kanske cirka 2000 km eller så.
Så ett av dessa mål är nästa och vi får se vilket det blir! Jag måste erkänna att jag är sugen åter på att ingå i grupp och jobba för Barncancerfonden och cykla en gång till. Vi får se helt enkelt vad som händer framöver…
Blir det varmare i morgon, typ 2-3 minusgrader så kommer jag att cykla till mina föräldrar till familje-middagen. 66 km till en middag! Wow!

Ja nu vet ni vad som rör sig i huvudet på mig….ibland i alla fall!

”Ta tag i livet innan livet tar tag i Dig” TG ordspråk
Till Dig önskar jag en riktigt God Fortsättning på Julen!
Må gott, lev väl
Tobias

Annonser

Ny utmaning på G och snuset lyser med sin frånvaro.

Drygt 1,5 månad har jag varit utan snus och det har gått fantastiskt bra! Enda saken är att jag äter mer godis och chips men det hade jag samtidigt räknat med. Men så snackade jag och Elias om nästa utmaning och vi kom fram till något bra…
På juldagen är det godis- & chips-förbud med undantag för popcorn. Har redan börjat klura på var man köper storpack…….
Visste du att jag har en alldeles egen banan-sponsor. Fritt att äta ekologiska bananer fram till Ironman 2015 i augusti. Blir nog lite fler bananer nu efter juldagen.
Men rödvin skippar jag INTE! Popcorn, rödvin och god mat får vara kvar så klart. Elias och jag har satt en penningsumma för den som klarar sig längst! 1 dag, 1 vecka eller 1 år? Vi får se!!

Första veckan ever i mitt liv som jag bott utan mina två minsta barn fast jag inte är bortrest. Surrealistiskt och märkligt.
Du och andra och även jag har ibland önskat så klart lite barn-fritt. Men ni som har upplevt ”varannan-vecka-livet” ni vet, man önskar inte barn-fritt, man önskar att få vara med sina barn. Allt annat är märkligt om man valt att skaffa barn. Och jag vet, jag är vuxen och det är betydligt jobbigare för barnen…men ändå. Tiden gör nog bra med allt.

Paus

Ikväll kommer jag att ha ett mycket roligt uppdrag! Men innan dess jobba lite till, hämta barn i skolan, skjutsa till ridskolan och slipa på mina uppslag till kvällen!
Må gott, lev väl
Tobias

av TG In Real Life Postat i Livet Taggad

Tomtetåget en glädje-institution! Färg-glada deltagare skapar färg-starka minnen!

Glädjefnatt, svettiga byxor, regn, backar, färgglatt, motivation, pepp är några av bilderna från gårdagen som rör sig bakom näthinnan.
TG Träna
Tomtetåget & Sommartåget kände jag denna gång på riktigt att det här glädjeloppet är ett måste. Måste vara med!!! Ett distansrekord tas gärna i glada vänners lag och för egen del är 43,8km otroligt tycker jag. Jag hade en mental svacka runt 21-23 km och tänkte ge upp vid 28 km. Men den gode Krister sa att nu kör vi på för det ser så bra ut. Och det gjorde jag och faktum är att hans peppande ord tog mig enkelt 28-41 km-sträckan.
Vill man inte köra alla sträckor så behöver man inte och vill man inte dansa efter julbordet så måste man inte. Man väljer själv och man är där för att ha kul.
Så efter ett några turbulenta veckor i mitt liv börjar ändå träningen nu ge mer tillbaka och det är jag tacksam för.
Jag har träffat flera nya vänner som jag eventuellt träffar på Sommartåget i juli 2015 och jag har lärt känna en del vänner ännu bättre. Jag känner att jag är otroligt lyckligt lottad att vara en stolt deltagare i detta glädjerus och att jag åkte till jobbet direkt efter Jönköping gör ingenting, inte ens att det luktade nattspya i bussen mellan Gränna och Jönköping gör ingenting, att mina vader är lite stela gör ingenting.
Nu har jag äntligen träffat barnen igen, jobbet fortsätter senare i kväll. Det är vardag igen.
Snart i mål!

Men jag bryter vardagsmönstret 05.00 i morgon bitti igen då det står löpning på träningsschemat!
Må gott, lev väl
Tobias

Årets julklapp Tomtetåget är här!

Nybadad i Åseda efter 10 stycken 50-metare crawl i bassängen ger ett härligt flin i ansiktet! Jäkla vad svårt det är med crawl men desto roligare!

TG Blickar framåt 3
I morgon blir det ingen träning för på lördag vankas det 43 km på fötter, Tomtetåget är tillbaka! Mina löpar-friends som jag bara träffar max två gånger om året på Visingsö känns extra kul att träffa just denna vintern! Jag ska bara ha skitkul och säger kroppen ifrån så kliver jag av och åker lite följebil men jag ger inte upp för bristande vilja så klart, nä nä skallen har alltid ett mål, det är Gränna och Visingsö med skratt dagen lång i löparstråket.
Jag landar redan i Jönköping på fredag kväll. Innan dess ska jag bara kvälls-jobba färdigt nu ikväll, gå på roligt morgonmöte vid 7 i morgon. Ta helg vid lunch, hämta barn i skolan, packa och sen skjutsa Siri till farmor i Fågelfors. Bakning och julmarknad står på schemat för damerna! Sen drar jag till Jönköping. I lördags åt jag julbord i Växjö på lördag äter jag julbord på Visingsö.
Det blir ingen jul utan Tomtetåget och i år är jag åter med igen. Längtar:-)
Må gott, lev väl
Tobias