Löpning, Pundhuvud och kanske dax att packa snart

20140625-223726-81446109.jpg
Nu är det så nära att vi åker till London. Underbart!
Denna vecka är intensiv, arbetsveckan började som brukligt i söndags. Måndag & tisdag har det varit dubbeljobb och onsdag, torsdag avslutar arbetsdagen med kvällsmöte.

Men på fredag tänker jag börja packa och på kvällen ska familjen på lite fest i Växjö.

20140625-224047-81647702.jpg
Tavlan jag fick av Malin idag stämmer ju ganska bra med mig.
Hur som helst har jag nu handlat medicin, solkräm och andra nyttiga bra-att-ha-saker.
Pund är växlat för cash är ju ändå king.
Jag nojar mig inte för flygresan men däremot för min hörsel. Mina trånga öron- & bihålor brukar ge mig en kraftig försämrad hörsel ett dygn efteråt. Vi ska ju cykla samma eftermiddag men jag får väl använda teckenspråk. Vad vet jag? Det kanske är så för alla efter en flygning. Normalt sett brukar jag vräka i mig lite stärkande whiskey och ett par hinkar öl inför flygning. Det går ju fet-bort nu när vi ska cykla på eftermiddagen. Men jag överlever nog det också.

20140625-224631-81991484.jpg
Min bil är nypolerad och jag känner mig som ett litet barn på julafton. Visst är det barnsligt. Ja visst men det ligger lite i rutiner också som jag minns från min barndom. Min Far var alltid noga med att vaxa in bilen innan vi åkte på semester när jag var barn. Far gjorde detta för hand, jag fuskar med att lämna in bilen. Nya tjänstesamhället du vet….

Mina ben gav mig 7,5 km i skön löpning idag. För fyra veckor sen hade jag en cysta som sprack i knävecket och tänka på löpning var inte aktuellt. Men nu är jag tillbaka och jag har fortfarande en målbild som säger att om tre veckor ska jag springa 45 km på Sommartåget. Jag hoppas det blir så.

Ja jag är lite pirrig inför resan men allvarligt talat så har jag inte hunnit reflektera så mycket på detta ännu. Som sagt på fredag börjar jag packa och då börjar det säkert pirra som det ska göra inför en häftig resa som detta är.

Må gott, lev väl
Tobias

Du följer väl med mig till London

Resfeber av positiv karaktär och stora förväntningar. Också ett litet vemod att lämna familjen så länge som 11 dagar men också skönt.

_MG_0411[1]

En superhäftig resa till England väntar på söndag. En aktiv semester helt enkelt.

Viste du att du kan hänga med genom att;

Nu kan alla följa följa oss live via GPS när vi cyklar i England!
Gå in på http://trakkapp.trackntrace.se/Account/Login?ReturnUrl=%2F och logga in med:
Användarnamn: London
Lösenord: 2014
Klicka sedan på orangea ikonen Kartvy. Därefter väljer ni Team Växjö och till sist klickar ni på symbolen med en gubbe som står i en cirkel.
Då kommer ni se på en karta vart vi befinner oss samt få en streetview från platsen så ni ser hur det ser ut.

Må gott, lev väl

Tobias

 

Sista söndagen på jobbet

Om en stund åker jag till jobbet, sista söndagen sen är det leverans-uppehåll i fem veckor med vår matkassar från Familyfood.
En speciell känsla och det blir säkert mycket trallande på jobbet denna sköna söndag.
Vecka 26 kommer att bestå av att göra färdigt jobb, packa inför London. London!!!! Det är här nu:-)

Må gott, lev väl
Tobias

Sugen på löpning. Törs man småspringa lite i veckan?

Som ni vet så är ju våra cyklar nu skickade mot England. Vi åker 29/6 på vår häftiga resa med Ride of Hope Team Växjö. Semester på två hjul helt enkelt fast utan vila för benen och rumpa…..

Löpning beredd

Jag är grymt taggad för detta men jag är också grymt taggad för ett löpar-pass. Får se om jag törs testa mina ben lite försiktigt i slutet på veckan, kanske. I annat fall får jag boka in mig på ett spinningpass så kroppen får sig en rejäl avhyvling.  Löparskorna kommer att hänga med till England då jag räknar med att göra ett längre pass i London ett par dagar efter vi gått i mål. Lite för att kolla hur jag står inför Sommartåget på 45km som är bara några dagar senare i Jönköping till Visingö.

Och så är jag också taggad för att se om jag kan få ihop min utmaning i augusti. Men om den utmaningen har jag tid att tänka när jag sitter på cykeln. En utmaning som innebär fysisk aktivitet i ett dygn i sträck. Jag kallar den för 08-utmaningen.

Nu ska jag bege mig till Helsingborg och fortsätta njuta av dagen.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smalandsnytt/100-mil-pa-cykel-for-barncancerfonen

Må gott, lev väl

Tobias

 

Inte vilken dag som helst. Bröllopsdag idag.

Precis. Tindrande ögon och ren och skär lycka.

Paret

 

Ja eller kanske inte jämt egentligen. Men mest över tid. Idag har Malin och jag varit gifta i 18 år, hurra för oss! I natt när klockan hade passerat midnatt så överraskade jag med bubbel. Det var mousserande jordgubb, en sorts alkoholfri cider. Supergott och super-bubbligt. Så inledde vi firandet och så slutförde vi firandet i kväll med att hämta take-away sushi. En perfekt bröllopsdag på många sätt. Barnen firade med oss också.

Sista året i vårt äktenskap har vi lärt oss båda två att inget är självklart och att vi inte kan ta varandra för givet. Och det har också lärt oss att både stanna upp och nyttigt reflektera över livet flera gånger.

Vi är ödmjuka inför att fira vår bröllopsdag nästa år igen:-)

Må gott, lev väl

Tobias & Malin

 

 

Super-veckan snart slut

Det är inte varje vecka man är på två studenter och cyklar 20 mil. Tur att jag kunnat flexa lite på jobbet

Bild

Jonathan tog studenten och även hans kusin Emelie. Jag är så glad över att få upplevt dessa stunder denna vecka. Efter två cykelpass blir det 20 mil denna vecka och totalt 220 mil på cykeln. Jag är definitivt redo för London nu! Taggad som tusan! Min nya vecka börjar med jobb redan i morgon och även rengöring av cykeln(gillar inte sånt men det är säkert nyttigt för själen…och cykeln. Efter jobbet i morgon eftermiddag väntar nerpackning av cykeln i lådan och jag funderar på hur det ska gå egentligen. Måndag låter arbetet ta mig till Jönköping, det blir både kul och intensivt och sen blir det fokus på jobb hela veckan och även familjen. För sista veckan 26 jag är i Sverige är jag uppbokad varje kväll den vecka, hmm inte bästa planering direkt men det funkar:-)

Mina första 33km på morgonen idag gick ju på rekordfart; 31,8 km/h i snittfart och jag är så jäkla nöjd. Eftersom jag skulle köra 10 mil till med teamet gick jag inte för fullt, det fanns mer att ge. För tio veckor sen hade jag aldrig suttit på en racer och idag är cykeln och jag liksom ett.

Resan till London blir mycket spännande och rolig men även lite nervös då jag tror att när man bryter ett mönster i livet så skapas det nya idéer och nya reflekterande tankar. Nåväl det blir nog bra med det.

Min nya super-utmaning är tänkt att göras på sensommaren. Utmaningen tar ett dygn att genomföra och det krävs att jag är vältränad då. det kommer jag att vara:-)

Ikväll missade vi middagen hos Ulrika & Johan, hoppas vi får tillfälle att träffas framöver.

Nu väntar jag på mitt grymma armband från Sahara silver. Visste du att Sveriges största mamma-bloggare har tagit initiativet till att skapa ett smycke med ingen mindre än Lovisa Wester & Camilla Läckberg där 180kr från varje sålt smycke går till vår insamling till Barncancerfonden. Otroligt kul! Köp armbandet!

 

Läs Madeleines fina blogg. http://blogg.alltforforaldrar.se/madeleineilmrud/2014/06/10/antligen-far-jag-beratta-♥/

Var rädd om Er!

Må gott, lev väl

Tobias

Min häftigaste & jobbigaste cykling. 9-10 km adrenalin ala Bikes-endo

Återigen nya träningsgrepp, idéer eller stora strapatser? Nix. Efter en händelserik lördag i Växjö var det dags att cykla hem. Genom ett trallvänligt och försommar-doftande Gårdsby mot Rottne.

_MG_0411[1]

Ni som springer eller har läst min blogg tidigare vet vad löpar-endorfiner är för något. När endorfinerna kommer så är man nästan i trans eller i vart fall i en bubbla, en ointaglig  bubbla här och nu.

-Och så mycket kul jag upplevt med cyklingen tillsammans med andra och för mig själv denna vår att jag nästan glömt bort det här med endorfinerna. Men igår kom de, nu vet jag att det finns även med cykling. Jag kallar dem härmed för Bikes-endo:-)

När jag var ca 250-300 meter innan rondellen i Rottne på en lång raksträcka så dök det upp två super-cyklister norr ifrån i rondellen. Graciöst och målinriktat svängde de vänster. Varför jag kallar dem för super-cyklister var för att de hade super-hjul och hjälmar som mer liknar en mångubbe i en amerikansk B-film men som lyser professionell cyklist lång väg. Jag var ganska trött och samtidigt nöjd med att jag snart var hemma i Braås med bara 14-15 km kvar. Men när jag väl passerade ut från rondellen med sikte hemåt så såg jag en skymt åter av dessa mån-hjälms-beprydda super-cyklister. Då brann det till inom mig, jäklar jag ska ikapp dem och så ska jag köra om dem var mina enda två tankar. Jag växlade upp och växlade upp. Intog racer-ställning och benen matade. Kändes hopplöst att komma närmare men efter knappa tre kilometer dök de på åter upp i periferin och mina tankar fick nya krafter. Pulsklockans ständiga uppdatering visade på ca 90-95% av maxpuls. Väl framme vid Brittatorps välkomnande skylt var jag bara ca 200 meter bakom och jag passade på att vila något ett par sekunder när jag paraderade genom byn.

Väl ute ur byn drog jag på hårt och såg att mina framförvarande cyklister gjorde det samma. Då någonstans mellan tallar, flugor, asfalt och svärmande skugg-mygg i en lupin-doftande dunge så kom mina Bikes-endo.  Och det gav ännu mer kraft, blodsmaken kom så sakteliga och jag gick nu på ren adrenalin. Tror faktiskt att min puls gick ner den också även om jag matade med samma hastighet.

Det gick kanske inte så fort jämfört med andra, super-cyklisterna kanske var trötta som bara den men det spelar liksom ingen roll, de agerade hare för mig utan att de visste om det.

Ett par kilometer innan Eke där jag skulle svänga fick jag rita om min målbild till att göra mitt yttersta att komma ikapp dem i alla fall. det räckte inte, men jag var bara ca 75 meter bakom dem när jag svängde av mot nästa Braås-skylt.

Kände mig som en segrare, en atlet efter dessa 9 kanske 10 km. Nu vet jag, mina efterlängtade endorfiner förutom att det är kul att cykla finns även på två hjul. Jag vet också att bygger jag ett mål så kommer jag dit. På en månad eller på ett år, två år det spelar ingen roll. Det är inte målet som är belöningen utan det är resan dit!

Lördagen bestod av cykling till Växjö, jag fick kämpa för att hinna i tid till Stortorget. Åkte så där lagom tajt med tiden så jag skulle få kämpa till stan. 10.00 var det dags för Växjö cykelfestivals Slow Roll genom stan. Tre minuter tillgodo kom jag fram. Stora som små cyklade i knappt styrfart i en härlig cykel-manifestation. 10.30 invigdes Sydostleden av bland annat Ulf Hedin som jag för övrigt cyklade med en bit ut ur stan på premiär-cyklingen för den nya Sydostleden. Ulf är en hängiven cyklist så vi hade mycket att prata om.

Därefter stod jag ett par timmar med Teamet på Kvantum Norremark och samlade in pengar till vår insamling. Och resan hem känner ni ju till…En lördag som hade sin final på badplatsen när Siri & kompis badade och jag bara satt och njöt i solen, vinden och atmosfären vid sjön. Wii 2000 km gjorda på racer-cykeln. Snart är det träning igen……

Må gott, lev väl

Tobias

 

Klarar jag Sommartåget på 45k? Och höstens utmaning.

Dryga 1800 km på cykeln än så länge och en nacke med två diskbråck som värker konstant har gett mig perspektiv.
Sista tre veckorna har varit olidliga om jag snackar om nackvärk. Men jag har fokuserat på målen som är för hösten samt nästa år. Det hjälper liksom:-)
Jag är ingen kille som vill att folk ska tycka synd om mig, har heller inga sjukdagar på grund av min nacke någonsin. Jag går däremot ofta på massage & kiropraktor, viktigt det där. Gör mina övningar morgon & kväll En enkel dumhet i min ungdom gör sig påminda genom bråcken i 4e & 5e nackkotan. Hur som helst så är det bara att vänja sig, när jag cyklar så blir det lite extra problem med nacken. Men å andra sidan är det skitkul och en av de roligaste sakerna jag gjort!!!

Imorgon bitti 6.20 rullar jag mot Växjö för en dag i träningens tecken! Avslutar nog träningen med att besöka Nationaldagsfirandet i Braås Hembygdspark.
Nu har jag filat färdigt på mitt mål efter sommaren. En liten nätt utmaning som jag ska klara. Återkommer om det…
Såå tänkte jag äntligen klara att springa hela Sommartåget helgen efter England på 45km. Jag har aldrig aldrig någonsin varit i bättre fysisk form som jag är nu. Sjukt häftigt egentligen! Men mitt högra ben har nu kraschat på två ställen av löpning. Min kropp säger stopp. Haha så enkelt är det inte för jag har ju ett ord med i den saken förstås. Jag är alltså lite skeptiskt till löpningen efter 1000 km på cykeln i England.
Men såklart jag kommer att vara med på starten mot Visingsö och jag SKA nå Visingsö. Thats it! För på kvällen vill jag umgås med mina vänner från hela Löpar-Sverige och hålla mitt tusan det blir mitt tredje tal där. Något jag älskar att göra.

Till nästa år åker jag nog ner till Rom och kör ett Marathon. Så typ!
Må gott, lev väl
Tobias

Öland denna vecka igen. Och så mina selfies:-)

Ni vet att Malin, Siri och hennes kompis och jag var på Öland i helgen. På torsdag är det dags igen. Hemlis hemlis men till Öa ska vi…

Och ni som känner mig riktigt väl vet ju att jag älskar att göra mina selfies, gärna med mina väninnor. Haha det roar inte alla vet jag nu. Wow reaktion är alltid kul…så det kommer en till:-)  Snart är en viktig dag att fira, månne det bli en selfies då? Jag tror nog det…

Här kommer en favvo-bild med väninnan Catrin. Gift 5-barnsmor på sitt CV, glad skit som säger vad hon tycker är en annan tillgång hon besitter. Malin och jag har fikat på hennes bakverk många gånger, baka det är hon en riktig klippa på.

BildMå gott lev väl

Tobias