Löpförbud, sikta på London och min glädje ska lysa över det nya mörka Europa

Bild

För tillfället har undertecknad löp-förbud och ja även träningsförbud fram till torsdag igen i alla fall efter besök på vårdcentralen. Antingen en cysta i knävecket(eftersom jag haft lite ont där i en längre tid, även när jag vilat kroppen i en vecka) som sprack i går eller en reva i ett ledband i knävecket. Hur som helst så får jag släppa löpningen(vilket jag också hade tänkt att göra efter loppet igår) innan London. Nu är det fokus enbart på cykling och lite magträning mot London för Barncancerfonden genom Ride of Hope Team Växjö. Tack Hälsans Hus för ett kanonlopp i Åseda med medaljer och mat och dryck till alla deltagare. Jag får sikta på Uppvidingeklassikern nästa år i stället. Och jag kan nöjt återigen intala mig att jag har aldrig någonsin varit så vältränad som jag är just nu. Det är kul!

Många som följer mig undrar nog också när det är min tur att uttala sig om EU-valet som var härom dagen. Törs han uttala sig, kommer han att uttala sig? Svar JA

Det partiet jag röstade på gick framåt. Jag konstaterar att Sverige och framförallt Europa går mot mörkare tider. Inte idag men om ett år eller så och det beklagar jag djupt. Jag inser också att en del i detta som händer har med vår recession i landet de senaste åren att göra, ett sorts missnöje. Men det är olyckligt, djupt olyckligt.

Vi har en demokrati i Sverige vi måste värna om. 18 år hann jag inte bli för jag är född i oktober när Ny demokrati gick till val 1991 men annars hade jag röstat på dem då. Ett sorts missnöje som egentligen var förankrad i saker som jag inte närmare tog reda på då. Jag hade inte rösträtt 1991 och tack och lov åkte de ur riksdagen till nästa val och jag hade då kommit på bättre tankar när jag bildat familj.

Om det blir en naturkatastrof, krig eller massjukdom i Sverige då säger mitt; arv, instinkt, intelligens, kompetens att jag måste samla ihop familjen och fly till ett annat land. Jag måste ställa frågan till dig också. Om du får en dödsdom väljer du att acceptera den om du vet att du kanske kunde förhindra den?  Finns inte en chans att du väljer att ta dödsdomen. Människan fungerar liksom inte så, vi har det med-ärvt att vi vill framåt och att vi vill överleva.

Den här diskussionen har jag haft med människor om att fly ”in case of”. Tyvärr gör många det enkelt för sig och säger att det kommer inte hända i Sverige och det som händer i andra länder är inte vårat problem. Sorry, jag har blivit fostrad att hjälpa till och bistå och förväntas bistå andra och jag gör det med glädje på samma sätt att jag betalar skatt till sjukvård, pensioner och så vidare! Däremot behöver vi ändra och skruva på våra system i Sverige som möjliggör att vi sätter alla människor i utbildning och arbete (även så kallade födda svenskar).

Det positiva är att det är stor majoritet på riktigt demokratiska partier än så länge. Det är faktiskt komiskt att Sverigedemokraterna kallar sig för just demokrater. I ett flertal fall när en partimedlem har ”uttalat sig fel” så har denne person blivit utesluten ur deras parti. Demokratiskt, jo jag tackar.

Jag konstaterar att i Braås där jag bor har 14 människor av 100 (14,2%) röstat på Sverigedemokraterna och det får jag acceptera på samma sätt som de får acceptera att jag röstat på något annat.

Jag är en glad skit och det kommer jag fortsätta med att vara. Jag är övertygad om att min glädje kommer att hjälpa till att ge oss ett ljusare Sverige och Europa. I min värld står glädje för framåtanda och välstånd inte bakåtsträvande och recession.

Jag kommer också överväga starkt på att organisera och engagera mig politiskt.

Må gott, lev väl

Tobias

 

 

 

Utmaning igen; Uppvidingeklassikern i sin första upplaga!

Godmorgon på er!

Denna vecka är det åter dax för en utmaning. För första gången är det Uppvidingeklassikern i Åseda. Ikväll 10 km löpning, imorgon eller på onsdag 1500 simning och på lördag 40 km cykling.

TG GoteborgDär i mellan cyklar jag 130 km på Växjötrampet på torsdag och troligtvis cyklar jag lite extra den dagen. Båda dessa event är också viktiga för oss i Ride of Hope Team Växjö genom att visa upp oss och sprida vårt budskap.

Mitt högra överlår har i stort repat sig efter Göteborgsvarvet nu men för säkerhetsskull tar jag det försiktigt ikväll. Det som är OROVÄCKANDE är att jag fått problem med mina diskbråck i nacken. Mycket fokus på stretchning och förebyggande muskelarbete för hals, nacke och huvud framöver, alltså mer än vanligt.

Ingen som behöver vara rädd att jag bangar ur London men det finns ibland kroppsliga begränsningar och jag har min nacke som förföljer mig. Men jag kommer att vara i god form när det är dax för London, flera veckor dit ju…..

Så det blir intressant att se om det går att genomföra simningen då man lyfter på nacken då och jag har normalt sett en liten utmaning i det. Jag ger mig dock inte hur lätt som helst:-)

Kör hårt, det är ny vecka:-)

Må gott, lev väl

Tobias

 

 

 

Möjligheternas Högsby

Hemvändar-kväll och egentid.
Malin och jag var bjudna till Ulrika & Johan innan det var dags för fest. Men jobb för Malin gjorde att vi kom lagom att hämta upp dem för att åka vidare till Staby Gårdshotell.
En trerätters middag med enbart närproducerade varor (förutom vinet) och flera av dem jobbar Familyfood redan med idag.
Kvällens höjdpunkt förutom Andreas Weise var ändå 10 priser till engagerade entreprenörer & eldsjälar i Högsby kommun. Att lilla Högsby kan ha ett så entreprenörs-driv är imponerande!
Malin och jag åkte hem redan efter 23 men det var superkul att träffa min kompis och inspiratör Ulrika Svantesson. Och jag fick också lära känna hennes Johan mer och jag säger bara vilken helskön kille precis som Malin sa:-)
Och så fick Malin och jag några timmars egen-tid mellan hennes jobb-pass i helgen.
Dagens sämsta: mörka krafter drar fram i Europa av rädda människor och största kängan går till Frankrike
, Grekland men även Sverige.
Dagens bästa: mina selfies är en snackis, schysst:-)
Må gott, lev väl
Tobias

20140525-214533-78333710.jpg

Imorgon är händelsernas dag. Högsby på G

Morgonen börjar med cykling redan 06.15 för mig.
14 eller om det var 16 mil träning på cykel i regn och kanske åska väntar imorgon.
Väl hemma hos barnen så väntar belöning i form av en värmande kamin och go matlagning.
Kvällen bjuder på hemvändarbesök till Högsby. Grymma och super-förebilden Ulrika med sin trevliga make Johan har bjudit Malin och mig på lite förfest.
Sen är det dags för Möjligheternas kväll i Högsby. Party. Kostym. Bling-bling. Ska TG ha rosa lillfingernaglar som förra året när de skulle matcha den rosa flugan? Då var det Timoteij. Vad som händer i morgon på galan i Högsby förutom god mat är skrivet i stjärnorna men kul kommer vi att ha. Och min klädsel kommer att bli på mitt sätt:-) Kravatt?

Må gott. Lev väl
Tobias

20140523-224945-82185740.jpg

Med en gevärs-pipa mot ansiktet flydde de

Mina allra bästa grannar flyttade för ett år sen till stan efter 13 år som våra grannar.
De har varit med och fostrat våra barn på olika sätt. Jag minns när Elias & Jonathan var små och vi hade precis köpt vårt hus. De lyckades rista in sina initialer i våra grannars fina ytterdörr. Jag fick panik när jag fick detta berättat av mina grannar och tänkte, jahopp det var det. Vilket intryck vi gjorde….
Enes sa bara, bry dig inte om det -jag ska prata med dom.
Det gjorde han och de gjorde också inget sånt bus mer, tack vare att våra grannar hjälpte till att på så vis fostra barnen.
Istället för att säga ”andras ungjävlar” kan man ju lära andras barn ett och annat istället.
Yngsta sonen lärde sig tidigt att bruka en gräsklippare på deras trädgård.
Vår dotter Siri har mer eller mindre växt upp hos våra grannar på ledig tid. Garanterat kommer hon att ha nytta av det hon lärt sig av våra vänner från Balkan när hon blir vuxen.

Varför jag skriver detta inlägget är av fyra anledningar.

Jag lider med att mina före detta grannars landsmän i Bosnien nu lider av en naturkatastrof och jag kommer att skänka kläder om det är till någon hjälp.
Enes & Emira fick fly med två barn genom Europa på grund av att deras granne blivit en spelare åt regimen i den mänskliga rensningen på Balkan och riktade en gevärspipa mot ansiktet en kväll; flytta! Familjen var till skillnad mot andra vänner där fortfarande intakt trots fångläger i tre månader för pappan. Många kom aldrig hem igen. Och de fick en dessutom möjlighet att fly.
Skulle det hända något liknande här hos oss som då på Balkan eller nu i Syrien som gör att det inte går att stanna i landet trots att man vill( jag tror inte vi kan sätta oss in i den känslan ens om vi försöker vårt bästa) så skulle jag försöka fly med min familj, skulle inte du? Spelar ingen roll vart, bara härifrån. Tre instinkter vi alla har är att skydda våra barn och oss själva. Skaffa mat och så en bostad.

De nya mörka krafterna i vårt land skrämmer mig och jag funderar på att rädsla föder hat. Tur att jag inte är där i sinnet, jag är inte rädd!
Må gott, lev väl
Tobias

Vem vann?

Utmaning 2014 tgandsonsEfter Göteborgsvarvet 2013, mitt första antog Jonathan utmaning att ”tävla” mot mig i Göteborgsvarvet.

När jag tänker tillbaka så började Jonathan springa någon gång sen blev det inget mer. Men så gick det ett par månader så mötte jag honom med en ryggsäck och jag frågade vad han gjorde när jag mötte honom i ytterdörren. -Jag ska till gymmet sa han självklart. Så gym-tränat har Jonathan gjort och så sprungit kanske 3 km månaden innan Göteborgsvarvet.

När jag tittar på bilden från 2013 så ser jag två saker; men oj vad jag var skäggig och oj vilken skillnad på kroppsform mot idag. Egentligen har jag inga kroppsideal alls, bara att det är lättare att träna när man är mer slim och benen kan springa lättare. Kläder med färg kan man använda oavsett storlek:-) På bilden vägde jag 95-96kg och jag var ju uppe och vände på 99kg innan resan startade mot 85kg.

Jag gick i mål på 2.25 och Jonathan på 2.49. Vi båda gjorde en prestation mätt utifrån våra respektive förutsättningar. Det bästa var ändå att vi hade kul och det var en enda stor fest! Vi vann båda två på sätt och vis!

Jag sparade visserligen 3000kr och Jonathan är skyldig mig en blöt utekväll. Vi spar den till lämpligt tillfälle. 2.46 sprang jag förra året och i år 21 minuter snabbare. Så även om målet var 2.06 så är jag supernöjd eftersom jag kryddade med 222,2km cykling dagen  innan. Och ska jag vara riktigt ärlig så hade jag enklare kunnat springa direkt efter cyklingen än dagen efter. Men nöjd var ordet.

Nästa år kommer jag inte cykla upp………..tror jag. Eftersom jag är bättre nu än 2013 så höjer jag ribban mot 2015. Under 2 timmar ska jag klara Göteborgsvarvet då. Förhoppningsvis ställer någon eller ett par av mina barn upp också. Ny utmaning blir det då.

Och vad jag tycker om mina mål? Resan mot målet är det roliga! Om inte träningen under året hade gett mig så mycket som den faktiskt gör på alla plan så skulle jag inte hålla på.

_MG_0193[1]

Återigen måste jag nämna som jag kände för några år sen om alla onödiga galna tränings-nördar till att idag ändra: ALLT ÄR MÖJLIGT. -Vilja -Mål gör den resan möjlig.

Må gott, lev väl

Tobias

 

Tjugosju månader och tjugosju äventyr. Minst.

Är pappan cyklist eller löpare? Unga grabben dock skitglad vid start trots att hans enda löpar-träning var bara några kilometer innan start. För om jag har inspirerat min son till att träna så är det inte på löparbanor direkt. Han gym-tränar lite grann och så hade Jonathan ”testsprungit” skorna 3 km för en månad sen.

Jonathan GoteborgEfter hemkomsten från Göteborg 0.15 inatt och med en klocka på ringning 5.30 var det svårt att hålla sig för skratt. Eller inte. Vi skrattade ikapp i bilen och väl hemma åt varandras ojande efter ont i benen. Allvarligt talat gå upp 5.30 det gick inte. Jag baxade upp kroppen 7.00 för en timmes jobb innan det var dags för konfirmations-bestyr som för övrigt Malin och William hade ordnat med helt och hållet. Allt för att pappan och de äldre barnen kunde äventyra i Göteborg.

Att min kropp har fått sig en rejäl omgång kunde jag förstå inatt. Ett antal gånger vaknade jag och hade svettats ner sängkläder och kudde. Kroppen skrek antagligen vila. När det gäller själva racet igår så kände jag efter två kilometer att någon rekordtid skulle det inte bli. Mina ben var pigga, tusan så pigga men huvudet var något tungt redan vid start och jag hade lite halsbränna. Samtidigt känner jag att Ride of Hope går först och därmed ville jag inte riskera skador eftersom jag inte helt och hållet vet hur mycket min kropp kan leverera. Jag tog mig runt i ett härligt lopp och vi gjorde det tillsammans Jonathan och jag. Lite eftertanke dock till anhöriga till den killen som avled i mål-gången.

Tjugosju månader sen jag började mitt nya tränings-liv. Tjugosju nya äventyr återstår. Minst. Per Brolléus sa att jag var en vildhjärna. Jag tror att vi har två stycken vildhjärnor i familjen. Minst. Tack fru Malin för att du fixar markservice och tack Elias & Olivia för en kul helg i Götet. ps. Konfirmationen idag med William och all släkt och vänner som hade möjlighet att komma var superfin!

Må gott, lev väl

Tobias

 

 

Småland – Göteborg ett äventyr på egen hand. 222,2km

Det blev inte riktigt 250km som jag trodde det skulle bli. Fick göra en liten omväg på 10-12km via Hyltebruk för att vägen via Rydöbruk var grusad i ett vägarbete.

Småland Göteborg 8En del kanske tänkte när de lyssnade på radion att jag inte kollat på kartan alls. Det hade jag fast bara lite snabbt. Vi lever ofta med klockan och exakthet med oss hela tiden i arbete och på fritiden så därför tyckte jag det var skönt att bara ha lite ”halvkoll”. Det brukar funka ganska bra trots allt.

Första stoppet blev efter 52 km vid ett smultronställe mellan Lidhult och Femsjö.

Småland Göteborg 9På något konstigt sätt gick det i rasande fart och jag cyklade inte riktigt i den farten jag tänkt mig, utan fortare. Efter 96 km var det dags för lunch i Fegen och där rullsnittet var hela 27,2 km/h.

Där på lunchen blev till att ta ett beslut att byta färdväg efter hjälp av frun. Mycket vägarbete på mindre vägar tvingade mig väster ut mot Ätran, Ullared och mot Varberg. Ett makligare tempo och koncentration uppför backarna.

Det var en läskig dödens väg 153 med mycket trafik och backar med en massa räcken som gör att man känner sig lite utlämnad ibland när lastbilar swischar förbi en halvmeter i från och sen måste man kämpa för att klara efterföljande vinddrag men det gick det med.

Småland Göteborg 6På Gekås blev det bara fönstershopping. Via Trönninge gick sedan resan förbi Rolfstorp där det ytterligare blev ett fikastopp. För jag har lyssnat på mina kompisar och druckit hela tiden och ofta ätit något. Och det blev ett vinnande koncept. Jag hade aldrig klarat av detta om jag inte hela tiden försett kroppen med energi.

Gamla E6an bjöd på trevliga upplevelser och ett och annat tåg.

Småland Göteborg 5Stundtals mycket trafik men ofta en väggren att köra i.

Sista 60 km kunde jag köra ganska mycket på en cykelled som hette Ginstleden och den tog mig till Göteborg via Kungsbacka. Totalt landade resan på 222,2 km jag tyckte det var passande siffror då 2 är min tursiffra. Målet blev vid Liseberg i en skön fredagskväll.

Sammantaget kan jag säga att cykla i grupp är mycket roligare absolut. Men att göra egna små äventyr då och då är balsam för själen. Man är liksom bara själv med sina tankar och det är ett ganska bra sätt att vila upp sig på, även om själva resan är jobbig. Det jag försöker tänka när jag gör mina äventyr ”för det händer då och då” är att inte jämföra med andra. Det är endast mot mig själv och min envishet jag tävlar. Jag är också beroende av min fru Malin som stöttar mig i mina projekt vilket jag är tacksam för. Nästa äventyr gör vi tillsammans.

222,2 km och enligt klockan 8250 brända kalorier gjorde att sena kvällens middag med barnen på en fransk restaurang var helt underbar!

Småland Göteborg 1 Grabbarna ville testa en drink, pappan valde dock endast vatten en kväll som detta. Ärligt talat så åt jag en gång till efter detta…var liksom hungrig.

Nu blir det frukost och sen tar jag cykeln till mässan i Frölundaborg för att hämta våra startlappar. Barnen sover fortfarande i vårt snarkande rum.

Jag är extremt trött idag men kroppen och benen är i god form. Lite öm i rumpan kanske. Kvällen bjuder på hemresa direkt efter dusch och då passar jag på att jobba någon timme på vägen hem när någon av grabbarna kör hem. Nu taggar vi för Göteborgsvarvet!

Otäckast; när en bil körde nära mig och de skrämde mig genom att skrika och cykeln vobblade till.

Bästa; när tjejen i glassbaren i Åsa skänkte pengar till vår insamling och lyssnade när jag berättade om vårt arbete med Ride of Hope.

 

Må gott, lev väl

Tobias

1 år av förberedelser. Nu är det dags!

Som vi har väntat på detta ögonblick! Jonathan och jag ska köra Göteborgsvarvet tillsammans och just att vi gör det tillsammans är superkul! Äntligen en familjemedlem som kommer att uppleva detta med mig! Egentligen skulle hela familjen åkt upp till Göteborg men William konfirmerar sig på söndag.

Elias och hans flickvän Olivia följer med upp och de kommer garanterat ha det kul i Sveriges största folkfest! Vi åker upp på fredagen på lite olika sätt, jag har en stor utmaning även den dagen. Återkommer om det:-)

På fredag kväll laddar vi med god mat och lite vin inför lördagens fest i Götet på någon härlig restaurang. Jag är redo att försöka slå min son på 21km. Mitt mål är att springa på 2.06, vi får se om jag klarar det. Har varit lite hängig i kroppen nu i två dagar men på lördag kommer mitt adrenalin inför tävling  se till att jag är race-klar!

Tack alla glada, goda och inspirerande människor!

Må gott, lev väl

Tobias